Centrum för e.handel bedriver tillämpad forskning för både affärs- och kunskapsnytta. Studieobjektet är de nya ekonomiska relationer och processer som uppstår i gränsytan mellan ny teknik och samhällsförändring. Ett viktigt exempel på ett sådant studieobjekt utgör användning och utveckling av digitala handelsplatser. I kölvattnet till sådana handelsplatser föds många nya frågeställningar om hur ny teknik förändrar förutsättningar och möjligheter för handel. Bland dessa frågor studerar centrum för e.handel specifikt förändrar i företeelser som affärsidéer, gränssnittsdesign, kundrelationer, köpupplevelser, interaktionsformer, mobilitet och verksamhetsprocesser. Kunskap om dessa företeelser är viktig för att bättre förstå möjligheter och begränsningar med framtida tekniker för elektronisk handel. Forskningen bedrivs framförallt i form av fallstudier på plats hos våra samarbetspartners (2000-01-30: Appius och Daydream Software). Traditionella datainsamlingmetoder som deltagande observation, dokumentgenomgång, fältexperiment och intervjuer används, men forskningen försöker också dra nytta av nya insamlingsmetoder möjliggjorda av egenskaper hos det studerade fenomenet.Ett exempel på en sådan utgör möjligheten att använda det datamaterial som samlas in på de digitala handelsplatser som studeras. Via detta material kan detaljerade studier av kunders köpbeteende genomföras. En viktig målsättning för forskningen är att den ska vara både rigorös och relevant. Rigorös i den mening att forskningen ska svara mot de krav på vetenskaplig noggrannhet och systematik som kvalificerar den till att vara publicerbar i internationella forskningstidskrifter och -konferenser. Relevant i den mening att den ska vara orienterad mot aktuella forskningsproblem med stor betydelse för affärs- och samhällsliv. Som i ett led mot att ständigt förbättra centrum för e.handels mål om rigorositet och relevans har centrumet en målsättning att fortsätta etablera ett större och starkare forsknings- och företagsnätverk kring sina forskningsfrågor. Ola Henfridsson Ola har ett brett intresse av de nya ekonomiska processer och relationer som uppstår i gränsytan mellan ny teknik och samhällsförändring. För tillfället studerar han vad som utmärker de nya företag som växer fram genom utveckling och användning av digitala handelsplatser. Genom användning av ny Internet-teknik skapar dessa företag nya former för organisering som utmanar många av de traditionella principerna för hur affärer bör göras. Dessa nya former skapar ekonomiska och sociala förutsättningar som berör viktiga aspekter av organisering såsom affärsidéer, kundrelationer, kunskapshantering och verksamhetsprocesser. Det finns goda skäl att tro att denna utveckling kommer att få stora konsekvenser för teknik- och verksamhetsprocesser bör hanteras i framtidens organisering av affärer. Detta kan ses som en fortsättning på Olas avhandlingsarbete där han studerade hur mer traditionella system bör integreras med en organisations verksamhetsprocesser. Helena Holmström Helena undersöker vad den ”nya affärslogiken” betyder för framtida kundmöten. Traditionellt har det varit viktigt att skapa mervärde genom att fokusera sina kärnprocesser, medan det nu tycks pågå en förskjutning mot att skapa ”mötesplatser” på vilka mervärde kan skapas tillsammans med kunden. De bakomliggande processerna blir därför av mindre betydelse (så länge de fungerar) medan kundens upplevelse av personligt mervärde och kvalitet blir viktigare. Mot bakgrund av denna fokusförskjutning blir det intressant att undersöka hur den här typen av virtuell mötesplats bör utformas för att fungera som en mötesplats där kunden vill göra sina affärer. Tidigare i sitt arbete har Helena bland annat undersökt utveckling och användning av virtuella mötesstöd i ActiveWorlds. Annakarin Nyberg Annakarin studerar vad som kännetecknar kundrelationer på nätet. Precis som tidigare kommer kundrelationer att vara viktiga i den nya ekonomin, men det finns goda skäl att tro att de inte kommer att vara av samma typ. Framförallt skapar digitala handelsplatser möjlighet att (till skillnad från tidigare) nå en massmarknad utan att behöva ge något egentligt avkall på individanpassning. Med hjälp av CRM-databaser kan köpbeteenden och bakgrundsinformation analyseras i syfte att skapa individanpassade kundrelationer för en massmarknad. Detta är dock inte oproblematiskt. Vi vet fortfarande inte vad denna individualisering betyder eller vilka mervärden den skapar för kunden. Osäkert är också hur datamaterialet som samlas in på handelsplatsen ska analyseras och nyttjas för att producera mervärde för kunden. Annakarin har tidigare i sitt arbete undersökt hur ett tiotal av nu existerande internetbutiker hanterar sina kundrelationer. Charlotte Olsson Charlotte studerar hur användargränsnitt för digitala handelsplatser bör designas. De etablerade principer för gränssnittsdesign som vuxit fram sedan början av 80-talet är inte tillämpbara för design av digitala handelsplatser. Dels skapar WWWs struktur förutsättningar som inte har tidigare motsvarighet, dels finns det goda skäl att tro att handelsplatser som en speciell typ av webbplatser kräver speciella hänsynstaganden. Charlotte jobbar med att identifiera dessa skillnader i syfte att bättre förstå hur handelsplatser bör designas. Mikael Wiberg I takt med att ny mobil informationsteknik utvecklas öppnas också nya möjligheter till datorstött samarbete. En sådan arbetsform kan vara distribuerat platsoberoende arbete som innefattar 'mobila möten'. Exempelvis kan projektmedlemmar arbeta ute på fältet med kundmöten, etc samtidigt som ett behov finns att koordinera sig med projektgruppen. Mikaels forskning inriktar sig mot de speciella problem som uppstår i dessa nya arbetsformer och hur informationsteknik bättre kan utformas för att stödja mobilt samarbete. Mikael förbereder för tillfället test av en prototyp som ska stödja projektgrupper att växla mellan virtuella och fysiska möten. |
C
.d o t design
|