IT, maktrelationer och organisationsförändring
anders.soderholm@fek.umu.se
Föreliggande projekt avser att studera organisationsförändringars uppkomst och utbredning i samband med att IT implementeras i kommunala förvaltningar. Av speciellt intresse kommer makt- och lärandeaspekter att vara. Maktaspekter uppträder genom de förväntade och faktiska förändringar i maktrelationer som uppstår vid implementation av IT medan lärandeaspekterna följer av den lärandeprocess som initieras runt design och användning av ny IT i en förvaltning.
Projektet kommer att ta sin utgångspunkt i förändringsaktiviter vid Umeå kommun. Projektet har två förgreningar där (1) implementation och tidig användning av Internetteknik vid Socialtjänsten i Umeå kommun respektive (2) implementation och tidig användning av ett sk Intranet över Umeå kommuns förvaltningsgränser studeras.
Offentlig verksamhet har under de senaste åren utsatts för ett kraftigt förändringstryck (Brorström, et al, 1993; Mullern och Östergren, 1995). För att hantera detta tryck sätts idag stora förhoppningar till IT hos landets kommuner. Man ser i denna teknik en möjlighet att inte bara möta de krav på ökad effektivitet som föreligger utan även att på olika sätt förbättra medborgarservicen.
Organisatorisk tillägning av IT ger ofta upphov till nya arbetsrutiner. Ofta förutsätter användning av ny IT förändringar av organisatoriska egenskaper som formella strukturer och kommunikationskanaler, men skapar i förlägningen också nya informella strukturer såsom makthierarkier och värdesystem (jfr Ciborra, 1996; Coyne, 1995; Orlikowski, 1992). Frågor rörande kompetens, professionalitet, inställning och samarbete ställs på sin spets. Föga överraskande, renderar ofta turbulens och förändringar av denna typ - bra eller dåliga - i organisatoriska förvarsmekanismer (Argyris, 1990) härstammande från individuella tolkningar av vad tekniken kan föra med sig.
Föreliggande projekt avser att studera sådana förändringars uppkomst och utbredning i samband med att IT implementeras i kommunala förvaltningar. Av speciellt intresse kommer makt- och lärandeaspekter att vara. Maktaspekter uppträder genom de förväntade och faktiska förändringar i maktrelationer som uppstår vid implementation av IT medan lärandeaspekterna följer av den lärandeprocess som initieras runt design och användning av ny IT i en förvaltning.
Projektet kommer att ta sin utgångspunkt i förändringsaktiviter vid Umeå kommun. Projektet har två fîrgreningar där (1) implementation och tidig användning av Internetteknik vid Socialtjänsten i Umeå kommun respektive (2) implementation och tidig användning av ett sk Intranet över Umeå kommuns förvaltningsgränser studeras.
Trots att det står alltmer klart att IT i grunden förändrar våra sätt att arbeta och kommunicera, är det väldigt få forsknings- projekt som har berîrt frågan om hur det nya arbetslivet kommer att utvecklas. Vi vet egentligen ytterst lite om vad som händer i organisationer när informationsteknik (IT) introduceras. Erfarenheter av IT-projekt visar på att initiala ambitioner och faktiska resultat inte är så enkla att förena (Orlikowski, 1992; Baskerville, 1996). En del forskare har dock försökt att definiera de nya organisationer som växer fram parallellt med utvecklingen och användningen av IT i näringslivet: imaginära organisationer (Hedberg, 1991), adaptiva organisationer (Toffler, 1985), hybridorganisationer (Powell, 1987), virtuella organisationer (Mackenzie, 1986) och postmoderna organisationer (Baskerville et al, 1992). Klar står att svårigheten att hantera IT-projekt i våra organisationer tycks sammanfalla med en påfallande svårighet att förstå IT som samhällsförändrande kraft överhuvudtaget (Holmström och Henfridsson, 1995).
Man skulle med goda argument kunna hÑvda att de tekniska framstegen är tydliga vad gäller utvecklingen inom hårdvarubranschen. Även vad gäller mjukvara kan man med goda grunder argumentera för att en utveckling har skett. Men trots den tekniska utvecklingen har det inte varit någon självklarhet hur dessa framsteg ska leda till framsteg även i sociala sammanhang. Tvärtom har det visat sig att spridningen av IT i våra organisationer också leder till en rad nya problem (se Kling, 1996). Inom våra organisationer dyker problem upp rörande styrning/kontroll, yrkeskunskaper, arbetstillfredsställelse, arbetstillfällen, etc. Den tekniska utvecklingen ställer stora krav på forskare och de vetenskapliga ansatser som forskare använder sig av i samband med studiet av IT. Det har hävdats att IT-utvecklingen har sprungit ifrån forskarna och att nya ansatser och nya teorier krävs för att diagnostisera tillståndet i informationssamhället (Kristoffersen och Ljungberg, 1996; Stolterman, 1995).
Det råder inget tvivel om att IT förändrar, och kommer även fortsättningsvis att förändra kommunal verksamhet. Men kring frågan om hur vi ska styra utvecklingen i önskvärd riktning råder det desto större osäkerhet. Bland de ansatser som finns idag i syfte att hantera IT i organisationer, bygger de flesta modeller och metoder på ett antagande om "den rationella organisationen", som styrs av officiella och explicita målsättningar. Utgångspunkten för detta projekt är det rakt motsatta; vi hävdar att organisationer inte på långa vägar beter sig på det sätt som hävdas i management litteraturen. Det finns inte mycket forskning som berör de "irrationella" motiven bakom en organisations beteende, med några undantag (Argyris, 1990; Brunsson, 1985; Clegg, 1990; Holmström, 1996b; Stolterman, 1991). Dessa undantag fungerar som en viktig inspirations- källa för denna studie.
De irrationalla motiven bakom en organisations beteende är något som har visat sig som svårttolkade fenomen. Som komplexa sociala fenomen ställer de stora krav på de teorier som används i tolkningsprocessen. På senare tid har kritik framförts mot användningen av teorier i empiriska studier av IT i organisationer (Henfridsson, Holmström och Söderholm, 1997; Lyytinen, 1992). Denna kritik rekommenderar användning av så kallade moderna samhällsteoretiker, som exempelvis Bourdieu, Foucault, Habermas och Giddens. Denna studie finner sin teoretiska grund i teorier formulerade av Foucault (1975, 1977, 1978, 1980, 1982) och Giddens (1979, 1984, 1993).
Detta projekt har två praktiska förgreningar vilka presenteras nedan. Den ena fokuserar lärande runt Internetteknik vid Socialtjänsten medan den andra fokuserar Umeå kommuns Intranet och dess förändrande kraft. Dessa förgreningar relaterar direkt till doktoranderna Henfridsson respektive Holmströms pågående avhandlingsarbeten.
Vid socialtjänsten i Umeå kommun finns det i huvudsak två huvudfåror vad gäller intentioner och användning av Internetteknik. (1), det finns en ambition och viss försöksverksamhet med att publicera offentliga handlingar som socialnämndens diarium samt icke sekretessbelagda handlingar och beslutsunderlag. Dessa försök ses som ett led i att "sätta kraft bakom offentlighetsprincipen" genom att stärka demokrati och medborgarinflytande. Vidare, (2), finns det idéer om hur Internetteknik skulle kunna användas för att utveckla medborgarservicen på ett mer direkt sätt genom att erbjuda sina tjänster på ett liknande sätt som exempelvis banker har börjat erbjuda en del av sina tjänster via Internet. Detta skulle i socialtjänstens fall kunna vara en applikation som inte bara tillåter potentiella socialbidragstagare ta del av sina rättigheter utan även erbjuder denne en möjlighet att skapa en helhetsbild av sin situation.
Många upplever att socialtjänsten står inför ett mycket viktigt skede. Det står redan på det här stadiet klart att ovanstående satsningar kommer att medföra nya sätt att arbeta; relationen mellan socialtjänsten och medborgaren, interna kommunikationsvägar, koordinationen mellan aktiviteter förändras. Dessa ganska påtagliga förändringar ackompanjeras av förändringar av mer subtilt slag som i maktrelationer, sociala regler, normer och konventioner. Det står klart att denna typ av Internetanvändning i högsta grad berör verksamhetens kärna på ett sätt som lyfter fram frågeställningar runt vad en socialtjänst egentligen borde göra
Eftersom detta kan ses som en mycket viktig period för socialtjänsten där internetanvändning inte bara är en teknikfråga, utan har potential att omdana grunden för vad en socialtjänst är för någonting, upplevs det som viktigt att skapa en grogrund för engagemang och lärande runt tekniken där inte bara teknikintresserade är delaktiga.Förutsättningarna för och uttrycken av ett sådant lärande runt IT som förändrande kraft är i fokus i denna studie.
Från den förstudie som gjorts (Henfridsson, 1997) framgår det att socialtjänsten vid Umeå kommun överlag präglas av en positiv attityd till infîrandet av ny teknik. Det är inte bara den IT-strategi som formulerats som andas en optimism kring vad som kan åstadkommas med tekniken, utan även bland anställda i verksamhetens förgreningar tycks en positiv attityd råda. Grunden för organisatoriskt lärande runt den nya tekniken tycks alltså finnas. (1), socialtjänstens anställda tycks i allmänhet vara positivt inställda till användning av IT i deras verksamhet. (2), de tenderar att starkt koppla ihop införandet av IT med verksamhetsförändring, vilket är ovanligt. Ofta brukar infîrandet av IT betraktas som en uteslutande teknisk fråga vilket är en anledning till varför många systemutvecklingsprojekt misslyckas (se Avision och Fitzgerald, 1995, s 87ff; Ehn, 1988; Kyng, 1995). (3), i de flesta fall uppmuntrar socialtjänstens chefer individuella initiativ kring IT-frågor.
Trots dessa till synes utmärkta förutsättningar för organisatoriskt lärande runt IT vid Socialtjänsten visar preliminära iaktagelser att lärandet är ganska lågt. Orsakerna till detta är givetvis svårt att tydligt identifiera vid det här stadiet. Preliminära iaktagelser pekar dock på det finns ett antal organisatoriska förvarsmekanismer kopplat till IT generellt och till Internetanvändningen speciellt.
Först och främst verkar det som om olika typer av invändningar, tvivel eller tveksamhet framförda väldigt lätt tolkas som brist på kunskap hos den enskilda individen som framför tvivlen. I samband med att idéer och förslag kring IT presenteras tolkas osäkerhet kring idéns förträfflighet som att vederbörandes osäkerhet beror av okunskap. Många menar att om den som tvivlar bara hade kunskapen skulle denne inse förträffligheten. Denna uppfattning uttrycktes på många sätt, men ett typiskt exempel är: "Ju mer man vet, desto mer möjligheter ser man". Risken med denna uppfattning, delad av de flesta inom förvaltningen, är att även befogade tvivel baserade på insikter om såväl verksamhet som teknik hålls inne då individen inte gärna vill framstå som okunnig och bakåtsträvande. Detta riskerar att skapa ett okritiskt klimat där inte idéer utsätts för den prövning som ofta är nödvändig för lärande och framåtskridande.
Vidare har en viss rivalitet mellan olika distrikt kunnat identifieras. Som en distriktschef uttryckte det:
...förvaltningens kultur är så att man inte är så där beredd att omedelbart slänga sig över någon annans erfarenheter och tycka att: Oj vad kul, nu ska vi lära oss av det här.
Denna rivalitet lyftas fram speciellt tydligt vid det av distrikten som är att betrakta som det mest drivande vad gäller IT-frågor. Där menade man att det i princip inte var någon större idé att presentera sina lärdomar för andra distrikt inom förvaltningen då dessa ändå inte skulle vara intresserade. En risk med denna uppfattning är naturligtvis att man i förlägningen undviker det som skulle kunna vara rättmätig kritik genom att hänvisa till detta "ointresse".
Preliminärt kan konstateras att trots att förutsättningarna för lärande runt Internetteknik vid Socialtjänsten kan tyckas vara goda finns det vissa organisatoriska fîrvarsmekanismer som hindrar organisatoriskt lärande. Orsakerna till dessa förvarsmekanismer inbegripet på vilket sätt och vilka sammanhang som de uppträder kan bara spekuleras kring så länge som det inte har gjorts djupare studier. Detta leder oss till behovet av forsatta studier.
Efter den förstudie som genomförts vid socialtjänsten planeras nu mer intensiva studier. Mötet med emprin kommer i huvudsak att präglas av etnografiska studier (Agar, 1980; Fetterman, 1989) där det praktiska tillvägagångssättet i huvudsak kommer att inbegripa semi-strukturerade intervjuer och deltagande observation. Antalet intervjuer kommer att styras av vad som visar sig ge teoretisk mättnad men vid det här stadiet planeras ett 40-tal intervjuer. Respondenter från olika hierarkiska nivåer såväl som med olika bakgrund ska intervjuas.
Ambitionen är att låta empirin "tala" utan att för den skull gå i fällan med att endast identifiera och analysera det som Alvesson och Sköldberg (1994, s.43ff) kallar för ytstrukturer, d v s empiriska regelbundenheter.
Vidare planeras en hel del tid att avsättas för tolkning av det empiriska materialet. Risken är alltid stor vid insamling och bearbetning av ett digert empiriskt material att forskaren "drunknar" i sin empiri på ett sätt som gör analysen av denna empiri lidande. Ambitionen i denna studie är att tillräckligt med tid ska avsättas för att analysera det empiriska materialet mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna för att undvika risken för "common-sense"-slutsatser med lågt spridningsintresse. En öppenhet inför empiriska iaktagelser som eventuellt pekar på fördelen med andra teoretiska ramverk ska dock iakttags fîr att inte "tvinga in" empirin i den anförda teorins kategorier.
I Umeå kommun har man, sedan januari 1997, använt sig av ett intranet i syfte att hantera informationsförsörjningen dels mellan ekonomienheten och kommunstyrelsen, dels mellan ekonomienheten och de olika kommunala fîrvaltningarna. I dagsläget är man 35 användare ute på förvaltningarna (framförallt de ekonomiansvariga på respektive förvaltningar) och 12 användare i kommunstyrelsen. Till detta kommer användare i form av personal på ekonomienheten, som främst fungerar som informationsförsörjare till systemet.
Ett Intranet kan definieras som det informationssystem som stödjer en organisations informationshantering. För Umeå kommun hanterar man detta med dels WWW-teknik i samband med presentation av bokslut och tillhörande nyckeltal, dels med ett kommunikationssystem - First Class - som i fîrsta hand används för att skicka/ta emot e-mail.
Det är vanligt att konflikter av olika slag dyker upp i en organisation i samband med design och användning av IT (Ehn, 1988; Kling, 1996). Så är även fallet i samband med Intranet-tillÑmpningen i Umeå kommun. Under den tidiga användningen har i huvudsak grupper kunnat identifieras, grupper som - på grund av olika kunskaper och arbetsuppgifter - har vitt skilda uppfattningar om vilken roll som kommunens Intranet ska spela i organisationen. De grupper som har identifierats är; (1) systemutvecklarna, (2) kommunstyrelsens medlemmar, (3) ekonomer på ekonomienheten, (4) ekonomiansvariga på de kommunala fîrvaltningarna.
Systemutveckarna - som arbetar på det kommunala IT-kontoret - uppvisar en god teknisk förståelse för kommunens Intranet, samtidigt som ekonomerna på ekonomienheten samt de ekonomiansvariga på de kommunala förvaltningarna har en uppfattning om "datorn som ett verktyg" för att hantera frågor som rör deras omedelbara arbetsuppgifter. Kommunstyrelsens medlemmar ser främst på Intranetet som en strategisk resurs, vilket i sig skiljer sig från synen på datorn som ett verktyg.
Ett huvudsakligt problem är de stundtals otydlig uppfattningar som råder kring organisationens Intranet, en otydlighet som bl a har att göra med bristfällig information och utbildning kring tekniken. Den enda offentliga information som har gått ut är ett e-mail till kommunstyrelsens medlemmar:
Vi har från redovisningen lagt in bokslutsmaterialet, plus lite extra information på kommunens eget intranet. Vi ser detta första upplägg som en uppstart i att på ett enkelt sätt presentera information.
Detta e-mail var daterat 14 februari. Sedan dess har man haft ett informationsmöte då man från ekonomienheten har presenterat tekniken och svarat på eventuella frågor.
En preliminär tolkning är att (1) informationen om introduktionen av tekniken har varit bristfällig . Detta har lett till otydliga uppfattningar om teknikens karaktär och betydelse för organisationen. På så vis har man inom organisationen fått känna på en del konflikter kring vad tekniken betyder och kan komma att betyda. En annan iaktagelse är att (2) tekniken har en potential till decentralisering som delvis kan vara hotfull, delvis kan upplevas som hoppingivande . De fem olika identifierade grupperna ovan har sedan en relativt lång tid tillbaka arbetat inom en tydlig, stabil och hierarkisk organisation. Teknikens potential till att jämna ut hierarkiska strukturer kan med detta som bakgrund framstå som mer eller mindre hotfull/ hoppingivande beroende var man befinner sig i den hierarkiska strukturen.
Vad som framstår som väldigt tydligt efter denna förstudie är att Umeå kommuns förmåga att hantera organisations- förändringar i samband med introduktionen av ett Intranet har en nära relation till frågan om hur konflikter mellan olika grupper av intressenter.
Vår ambition är att följa upp dessa initiala iaktagelser och tolkningar med en fördjupad studie. Den planerade intervjustudien omfattar 55 respondenter, som representerar de fem olika intressegrupperna; (1) systemutvecklarna, (2) kommunstyrelsens medlemmar, (3) ekonomer på ekonomienheten, (4) ekonomiansvariga på de kommunala förvaltningarna.
De initiala studierna har visat på relativt homogena föreställningar om organisationens Intranet, något som föranleder vidare studier. Vad som är av speciellt intresse är att undersöka huruvida föreställningar om Intranetet verkligen är så pass homogena som de initiala studerna har visat, eller om någon/några intressegrupper har heterogena föreställningar inom gruppen. Detta kan i sin tur påverka gruppens möjligheter att framföra "sin" syn gentemot andra intressegrupper.
En annan fråga av intresse är att identifiera och analysera kommunikationsvägar och kommunikationsmedel som de olika intressegrupperna använder mellan varandra i syfte att föra fram sin syn på tekniken och teknikens användning.
Till de viktigaste frågor som vårt samhälle har att behandla idag hör de som är förknippade med IT som förändrande kraft. Frågan om hur IT förändrar våra organisationer - som denna studie syftar att bidra till att besvara - är ytterst komplex och illa belyst i vetenskapliga studuer. Denna studie förväntas bidra till en ökad förståelse över hur IT påverkar organisationer, en förståelse som kan utgöra en grund för diskussioner kring hur tekniken borde se ut. De förväntade resultaten för detta projekt är dels riktade till praktiker, dels till IT-områdets teoretiska fält.
IT-forskning har utmärkts fîr att rikta sina resultat till praktiker (Holmstrîm, 1996a; Stolterman, 1995). Behovet är också stort; praktiker efterfrågar kunskap om organiserandets villkor för att hantera en till synes ökande komplexitet och osäkerhet i omgivningen (Leijon, et al, 1993; Produktivitetsdelegationen, 1991). Genom att uppmärksamma maktrelationers betydelse för design och användning av IT i organisationer bidrar studien till en ökad förståelse för de villkor som organiserandet ställs inför i samband med design och användning av IT. Mer specifikt är maktrelationers betydelse för IT-projekt viktigt att uppmärksamma, framförallt för systemdesignern, som är direkt ansvarig för hanteringen av projektet. Projektets spridningseffekt förväntas i första hand vara riktat till de projekt som studeras, genom det nära sammarbetet mellan forskare och praktiker.
I det teoretiska avseendet rör resultaten ett angreppssätt i IT-forskning, där man tar fasta på relationen mellan intressenter i IT-projektet istället för, som brukligt är, att utgå från en viss aktörs perspektiv. Detta är att betraktas som det Stolterman (1995) benämner som "kritiska teknologistudier", i motsats till att endast stödja praktiker med de som de vill ha. Resultaten kommer att dokumenteras i form av vetenskapliga artiklar till konferenser i syfte att utsätta resultaten för vetenskaplig kritik samt i form av doktorsavhandlingar av doktoranderna Holmström och Henfridsson. Vidare kommer återföring av resultat kontinuerligt ske till kommunen. Olika typer av samarbetsformer är också under uppbyggnad.
Agar, M. H. (1986). Speaking of Ethnography. Beverely Hills: SAGE.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Argyris, C. (1990). Overcoming Organizational Defence Mechanisms. Boston: Allyn and Bacon.
Avison, D. E., & Fitzgerald, G. (1995). Information Systems Development: Methodologies, Techniques and Tools. (2 ed.). London: McGraw-Hill.
Baskerville, R., Travis, J., and Truex, D. (1992). Systems without method. In IFIP Transactions on the Impact of Computer Supported Technologies on Information Systems Development (Kendall, K., Lyttinen, K., and DeGross, J., Eds.), pp.241-270.
Baskerville, R (1996). Socially Self-Destructive Systems. I Dahlbom, B (Ed.), Proceedings of the Nineteenth Information Systems Research Seminar In Scandinavia. Gothenburg: Department of Informatics.
Brorström, et al, (1993). Effektivitetsbedömning. Om tre stadsdelsnämnders verksamhet, organisation och ekonomi - utveckling och situation. SDU-serien, Gîteborg: Göteborgs Universitet, Stadsdelsreformen - Utvärderingsstudier.
Brunsson, N (1985). The Irrational Organization. New York: Wiley.
Ciborra, C. (1996). Introduction: What Does Groupware Mean for the Organizations Hosting It? In C. Ciborra (Ed.), Groupware and Teamwork, (pp. 1-19). New York: John Wiley & Sons.
Clegg, S. R. (1990). Modern Organizations _ Organization Studies in the Postmodern World. London: SAGE.
Coyne, R. (1995). Designing Information Technology in the Postmodern Age : From Method to Metaphor. Cambridge: MIT Press.
Ehn, P. (1988). Work-oriented design of computer artifacts. (Doctoral diss.). Umeå-Stockholm: University of Umeå, Arbetslivscentrum and Almqvist & Wiksell International.
Fetterman, D. M. (1989). Ethnography - Step by Step. Newbury Park: SAGE.
Foucault, M (1975). The Birth of the Clinic: An Archeology of Medical Perception. New York: Random House.
Foucault, M (1977). Discipline and Punish: The Birth of the Prison. New York: Pantheon.
Foucault, M (1978). The History of Sexuality 1: An Introduction. New York: Pantheon.
Foucault, M (1980). Power/Knowledge. Selected Interviews and Other Writings 1972-1977. Brighton: The Harvester Press.
Foucault, M (1982). The Subject and Power. In Dreyfus, H and Rabinow, P. Michael Foucault. Beyond Structuralism and Hermeneutics. New York: The Harvester Press.
Hedberg, B. (1991). The role of information systems in imaginary organizations. In Collaborative Work, Social Communications and Information Systems. (Stamper, R.K., Kerola, P., Lee, R., and Lyttinen, K., Eds.), pp. 1-8. Amsterdam: North-Holland.
Henfridsson, O. (1997). Institutional Power and Organisational Learning - On Appropriation of Public Computer Systems in Governmental Organisations. Paper presented at the IFIP WG 8.5, "Empowering Citizens through IT", Stockholm.
Henfridsson, O,. Holmström, J, and Söderholm, A (1997). Organizational Informatics. On the Notion of Organization in Scandinavian Information Systems Research. (forthcoming).
Holmström, J och Henfridsson, O (1995). Känner ni inte igen era mål? Om en socialdemokrati på väg vilse i IT-samhället. Aftonbladet, 13 februari, s 3f.
Holmström, J (1996a). Om kvalitativa studier av systemutveckling. Umeå: Institutionen för informatik.
Holmström, J (1996b). The Politics of Human-Computer Interaction. Umeå: Institutionen för informatik. (forthcoming).
Holmström, J och Stolterman, E (1996). Creativity, Communication and Systems Design Methodology. I Dahlbom, B (Ed.), Proceedings of the Nineteenth Information Systems Research Seminar In Scandinavia. Gothenburg: Department of Informatics.
Ivanov, K. (1986). Systemutveckling och rÑttssÑkerhet : Om statsförvaltningens datorisering och de långsiktiga konsekvenserna för enskilda och företag. Stockholm: SAF:s Förlag.
Ivanov, K. (1993). Hypersystems: A base for specification of computer-supported self-learning social systems. In C. M. Reigeluth, B. H. Banathy, & J. R. Olson (Eds.), Comprehensive systems design: A new educational technology, (pp. 381-407). New York: Springer-Verlag.
Kling, R (1996). Computerization and Controversy. Value Conflicts and Social Choices (2nd Edition). San Diego: Academic Press.
Kristoffersen, S och Ljungberg, F (1996). Practice Makes Perfect - Discerning Theories on Computing. I Dahlbom, B (Ed.), Proceedings of the Nineteenth Information Systems Research Seminar In Scandinavia. Gothenburg: Department of Informatics.
Kyng, M. (1995). Making Representations Work. Communications of the ACM, 38(9), 46-55.
Leijon, S et al, (1993). God kommunal organisation - lyssning, tolkning, handling. Göteborg: Kommunforskning i västsverige, Göteborgs universitet, KFi-rapport nr 22.
Lyytinen, K (1992). Information Systems and Critical Theory. In Alvesson M, and Willmott, H (eds), Critical Management Studies. London: SAGE, pp.158-180.
Mackenzie, K. (1986). Virtual positions and power. Management Science 32(5), pp. 622-643.
Mullern, T och Östergren, K (1995). Lärandekulturer. En studie av organisatoriskt lärande under institutionella betingelser. Umeå: Institutionen för företagsekonomi.
Orlikowski, W (1992). The Duality of Technology: Rethinking the Concept of Technology in Organizations. Organization Science, Vol 3, No 3, August 1992, pp 398-427.
Powell, W. (1987). Hybrid organizational arrangements: new form or transitional development? California Management Review 30(1), pp. 67-87.
Produktivitetsdelegationen, (1991). Expertrapport nr 5: Arbetsorganisation och produktivitet. Stockholm: Allmänna förlaget.
Stolterman, E (1991). Designarbetets dolda rationalitet. Umeå: Institutionen för informationsbehandling.
Stolterman, E (1995). Informations Systems Research and Social Resposibility. Scandinavian Journal of Information Systems, vol 7, no. 1, pp. 123-128.
Toffler, A. (1985). The Adaptive Corporation. New York: McGraw-Hill.
Umeå Kommun (1995). IT-strategi. Umeå: Umeå Kommun.