Miljoner människor kommunicerar via elektoniska nyhetsgrupper, BBS'er, konferenser, listor, e-post, MUDs, Chat osv.
Entusiasterna menar att nya former av samhällsliv utvecklas. (Rheingold 1993).
Skeptikerna hävdar att inte alla former av elektronisk kommunikation skapar känslor av tillit, ömsesidigt intresse och livaktiga åtaganden jämförbara med ett samhälle. (Jones, 1995).
I det moderna samhället, fullt av sk. "frihetsteknologier" (bilar, tåg, flyg, telefon osv som möjliggör relationer med människor som vi delar en begränsad del av vårt liv med), har jakten på gemenskap "a sense of community" blivit allt mer framträdande.
Traditionella gränser suddas ut och omförhandlas genom människors aktiviteter i cyberspcae och virtuella gemenskaper. Förhållandet mellan människors fysiska liv (RL) och deras virtuella liv (VL) blir därför viktigt och intressant att studera.
Hur ter sig vårt virtuella liv? Är det mångfaldigt, kaotiskt och anarkistiskt, eller överför vi färdiga strukturer från vår fysiska verklighet till det virtuella? Eller är det kanske tvärtom...?
Hur ska vi förstå människors förhållande till datorer? Hur påverkar vårt förhållande till datorer vår förståelse av oss själva och våra liv?
De flesta artiklarna är baserade på empiriska studier av hur elektroniska forum används och upplevs och försöker att utreda olika former av virtuella gemenskaper betydelser. I de flesta av artiklarna understryks det komplexa mönstret av sociala konflikter, nedan tas ett urval av dessa upp:
Vilka är konsekvenserna av datormedierad kommunikation i professionella gemenskaper?
1. Dator-medierad kommunikation är gränsöverskridande och främjar arbetsplatsdemokrati
"face-to-face meetings,.. are often dominated by members who are highest in status, most verbally articulate,."
<>Dator-medierad kommunikation reducerar barriärer mellan personer på olika nivåer (hierarkier) i organisationen. (Sproull and Kiesler, 1991a).
<>Reducerar gränser i tid och rum mellan olika medarbetare. (Perry 1992).
<>Ökad gemenskap mellan olika yrkeskategorier inom en organisation (Aydin and Rice 1992) mellan olika organisationer. (Sproull and Kiesler 1991b).
<>Gemenskaper i elektroniska forum är mindre och mer sammansvetsade. (Heintz 1992).
2. Dator-medierad kommunikation har särskilda kännetecken
<>Tidskrävande i förhandlingar, mer jämlikt, oväntade lösningar till problem... (McGuire, 1984)
<>E-post är inte enbart ett verktyg och ersättare av traditionella kommunikationsformer. E-post möjliggör för synliggöra "osynliga" medarbetare. Osynliggör människors roller, känslor och positioner ("Social cues filtered out"). (Sproull and Kiesler, 1991).
E-post främjar också mindre lämpliga beteenden som exempelvis flaming (Sproull and Kiesler, 1991), underbygger konflikter (Kezsbom) och formaliserar informell kommunikation (Zuboff, 1988).
3. Virtuella gemenskapers negativa aspekter?
<> Trots den dator-medierande kommunikationens demokratiserande ideal visar det sig att "male and female academic professionals do not participate equally... Rather, a small male minority dominates the discourse both in terms of talk and rethorically..." (Herring)
– Politisk demokrati vs konversationsdemokrati. Rätten att diskutera och föra fram synpunkter påverkar inte nödvändigtvis aktoritetsrelationer och politisk demokrati.
<> E-post överkommer ofta lätt fysiska gränser dock inte sociala. (Bikson).
<>CMC stödjer befintliga sociala hierarkier. (Loveridge 1990).
<>CMC förstärker befintliga interaktionsmönster. (Mantovani 1994).
<>CMC alienerar och bidrar till opersonliga arbetsplatser. (Marcus 1994).
<>CMC möjliggör att människro kan undvika personliga möten, otrevliga konfrontationer och besvärliga situationer. (Marucs 1994).
<> Könsförtryck och avsaknad av jämställdhet. (Herring 1992).
<>Organisationer historia och regler kring användning avgör (Mantovani 1994).
Största användningsområdet av elektroniska forum ligger utanför arbetet. Elektroniska forum är vanligen möteplatser för att finna vänner, älskare, utöva fritidsintressen, politisk organisering, osv.
Tekniker som används är olika former av BBS'er, IRC's och konferenssystem. I bland lyckas dessa förmedla en känsla av närhet och tillit som bidrar till att minska sociala avstånd.
Å ena sidan viktiga "platser" för människor som av olika skäl har svårigheter att socialisera med andra männsikor... Å andra sidan vinstgenererande verksamheter.... 30% av Mintiel's vinst.
Vilken form av sociala gemenskaper är det som människor saknar i deras vardagsliv som gör att de söker sig till virtuella gemenskap er?
Kaufmans artikel beskriver hennes förvåning över att Jon försvinner in i Cyberspace på bekostnad av hans vänner i (RL) tills hon själv upptäcker att hon efter en tid väljer att agera på samma sätt.
Är on-line gemenskaper informationssamhällets "tredje plats"? Den plats som Ray Oldenberg kallar "Den goda platsen" – en plats där folk kan samlas för att få uppleva lättsamt sällskap, samtal och en känsla av tillhörighet. Kärnan i individens sociala integrering och i samhällets livskraft.
Konversationen är de viktigaste inslaget för den tredje platsen, enligt Oldenberg och Kaufman menar att "....the lost art of conversation is thriving on-line". Men on-line gemenskaper handlar också om övergrepp och provokationer, virtuella könsbyten, virtuell våldtäkt och andra mindre behagliga sociala fenomen. Är bedrägerier och svek är priset för virtualisering av gemenskaper? Hur skall dessa företeelser hanteras?
Erfarenheter från MUDs (Dibbell) visar att människors erfarenheter i MUDs upplevs som "äkta" erfarenheter. "people who manipulated characters in a database began to identify with them, and began to struggle with their rules for creating a civil society. Dibell undersöker bland annat hur grupper av deltagare (spelare) skapar normer och regler när någon av spelarna blir utsatta för övergrepp. (Uteslutning/avstängning, avrättning.)
Exempel av den gränsöverskridande karaktären av Cyberkulturen som bland andra Allequere Roseanne Stone (Sandy Stone) "The Godess of Cyberspace" och Sherry Turkle skriver om. Dvs den framväxande spänningen mellan det virtuella och det fysiska livet...
Cyberspace, "den nya världen", pionjär- och nybyggaranda, äventyrs- och upptäckarlust. Men skapandet av gemenskaper både behäftat med föreställningar om förtryckande organisationer som gemenskaper med varma känslor och deltagande för varandra.
Gemenskaper och samhällen baserade på omsorgsfulla och ansvarstagande människor är svåra att bygga. Vissa är dock övertygade om informationteknikens möjligheter och förträfflighet för detta ändamål.
Exempelvis Schuler, 1994, Community Networks
"Informationsteknik kan ha betydelse för att återuppbygga gemenskaper genom att understödja kommunikation, ekonomiska möjligheter, civilt deltagande och utbildning."
Otaliga exempel av liknande idéer, Blacksburg Electronic Village (Virginia), Cleveland (Ohio), Seattle Community Network,PEN i Santa Monica (California). Målsättningen för projekten är vanligen att understödja människors livskvalitet genom att tillgängligöra elektroniska nätverk för allmänheten för att underlätta interaktion och service till medborgarna.
Men erfarenheterna från Santa Moncia visar "Netbozo takeovers, excessive flaming" vilket resulterat i ett stort antal avhopp. Dessutom var deltagarna i PEN till största delen män, med höga inkomster och universitetsutbildning. Santa Monica har 85 000 innevånare, 5 000 av dessa var anslutna till PEN och av dessa var 150 aktiva deltagare.
Handlar om vilken status som informationen har i dator-medierad kommunikation. Om nödvändigheten och rätten till censur rätten versus yttrande-, åsikts-, och tryckfrihet.
<>Människor tvingas allt mer in i olika former av virtuella gemenskaper och dator-medierad kommunikation. "Workers within the city of icons may find even fewer chances to express their individuality..." (Winner)
<>Dator-medierad kommunikation och virtuella gemenskaper bidrar till att gränsen mellan information, kommunikation och interaktion blir otydlig.
<> "Information wants to be free" vs barnpronografi, rasism, sexism osv. (Kadie)
<>Upplevelsen av tillfällig konversation vs textens bevarande karaktär
"Electronic communication can appear to people as transient conversational medium, even though the messages usually have the persistence of archived text."
<>Vem borde äga informationen i BBS'er, news, e-post osv?
–Svårare överblick och kontroll
–vem som läser meddelanden, lätta att kopiera, vidarebefordra och förvanska, –vad informationen betyder, –dess kvalitet.
–Lättare överblick och kontroll
Operatörer av e-post system har utmärkta möjligheter till övervakning, avlyssning och censurering, om de vill. ( Ex. Epson och Nissan s443)
Vissa företag utövar rätten till övervakning av e-post meddelande, då det är företagets egendom. Andra företag utvecklar regelverk för att säkra de anställdas integritet och säkerhet.
Dator-medierad kommunikation understödjer bildandet av heterogena grupper. Men om dessa hotar rådande maktstrukturer inom organisationer skapas troligen sanktioner. (Zuboff's s441)
Hur påverkar virtuella gemenskaper och dator-medierad kommunikation akademiska och andra FoU-verksamheter?
Läsaren blir skribent/publicist – Print on-demand. Bokens minskade betydelse. Jmf tankarna kring "det papperslösa samhället".
Ett livfullt alternativ till den traditionella statiska synen på skrivande och läsande (Lanham). Påverkan på formella institutioner, kunskapens praxis. Traditionella formella institutioner funktion som dörrvakter, kvalitetsgranskare förändras.
Kvalitetskontroll vs kvalitetsmedvetenhet
Elektronisk publicering kräver att läsaren själv kan göra bedömningar och värderingar av varierande material. "readers learn to be aware and be wary of what they download" (Crawford)
Vi måste finna nya formaliseringar som möjliggör urskiljning av information. "...the key issue for us is our ability to organize this information once it has been amassed – to assimilate it, find meaning in it..." (Deming)
<>Påverkan på forskningens praxis och utövande
– Främjar gemenskaper, öppenhet och diskussion
Electroniska tidskrifter borde vara ett viktigt inslag i den akademiska kommunikationen. (Oakerson) Införande av RL-praxis i elektroniska tidskrifter, editor, review osv.
– Specialiserar, omöjligör kritik och utesluter
"creating you own small, self-confirming world of theory, technique and methodology.... less like a village than an entity that reproduces the worst aspects of urban life: the abiltiy to retreat into small communities.." (Gregorian)
Jämförande studie mellan fysisk infrastruktur och virtuell infrastruktur.
"although highways connect places, they don't always connect people"
Skapande av motorvägar hotade och utarmade många stadskärnor i USA. Om entusiaster av virtuella gemenskaper får rätt risk för utarmning av många face-to-face fora.
Det krävs starka fysiska samhällen för att stärka medborgarnas sociala relationer genom dator-medierad kommunikation.
Lee Sproull & Sara Kiesler
"Not everyone can be the boss, have a big office, make important decisions, be in the center of attention"
"Peripheral, does not mean unimportant"
"Participation through communication"
Much of the internal communications apparatures of modern organizations is designed to "get the word to the troops"
Viktigt med korrekt information om procedurer m.m.
Information = grunden för koordinering av handling
Motivation and commitment can affect both work quality and work satisfaction
"Receiving mail can affect employees´ attitudes toward their organization by increasing their informational and emotional connections to other employees"
M. Lynne Marcus
"Electronic communication can result in misinterpretations, angry and unhibited exchanges and feelings of isolation or depersonalization among its users"
Beror ofta på egenskaper hos tekniken !
Brister i att förmedla gester, tonfall, röster, ögonrörelser
Jmf "face-to-face communication"
--> Teknikdeterminism, "materialets egenskaper"
Å andra sidan har vi aktörerna, hur de tolkar och använder tekniken (Rational actors)
"Wheras the perspective of technological determinism argues that negative social effects occur regardless of how people use electronic communication technology, because it strips away personal and social cues or provides new capabilities,...
....the rational actor perspective argues that some of the negative social effects may be outcomes that people deliberately intend to achieve, and that users might anticipate the medium´s risks and take steps intended to ward off negative effects"
* Jmf "what´s social about being shot?"
(The machine at work, Grint & Woolgar, 1997)