Många nyckelfrågor som folk lyfter fram är relaterade till framtida händelser och möjligheter. Ex. att skriva kärleksbrev "säkert". Bra svar är dock inte alltid uppenbara.
Många skribenter/författare skriver med varierande analytiska och retoriska strategier. Sällan dock om mänskligt elände. Ex.vis att folk blir beroende av ogripbara tekniker. Ibland refereras till exotiska tekniker (t.ex språktolkande fickräknare) som praktiska mojänger.
Teknologisk utopism: analyser genom vilka användning av specifika tekniker spelar nyckelroll i formandet av en utopisk social vision
Teknologisk anti-utopism: analyser av hur vissa teknologier underlättar en social ordning som destruktiv, misserabel och obevekligt hård.
Wieland nämner vissa problem men trivialiserar dem till något som folk kommer över. Dock, många tekniker mer än bara ersättningar (jmfr häst-bil eller åsna-lastbil). Rätt vanligt fenomen...
Stewart pekar ut buzzwords men hugger sen i scoutaktig optimism in på näthandel och Cyberspace som tämligen självklara och oproblematiska.
Sociala utopiska visioner är inget nytt. Hos de gamla grekerna finns Platos "Republic". Under 60-talets amerikanska rasmotsättningar började Martin Luther King's tala om ett land fritt från rasdiskrimineringar bland annat på hans kända tema "I have a dream".
Viktigt dock: utopiska ideal har ständigt varit svåra att omsätta i praktiken.
De klassiska utopisterna inom vårt område myntade kraftfulla begrepp och bilder som kunde koppla datorisering till sociala förändringar som ex.vis datorrevolution och intelligenta maskiner. De är metaforiskt kraftfulla.
Kelly lyfter fram viktiga frågor om hur IT förändrar sociala mönster. Dock blir svaren oftast karikerade svar som bara svarar upp mot olika "scoutideal".
Weizenbaum (ej med i boken) har försökt visa hur vårt datorberoende kommer att bli ett allvarligt problem. Ex.vis upphov till en "käll-löshet" där ÓfaktaÓ ständigt är plockade från andra eller tredjehandskällor.
Birkerts menar att IT förflyttar bort folk från deras naturliga världar, och på så sätt utgör en alienerande teknik.
Winner skriver också om alienering. Inte minst pga IT-specialisters överlägsenhet.
Utopister och anti-utopister målar vanligtvis i svart och vitt. Men det gäller då, åtminstone enligt Kling, att inte låta sig förföras av utopisternas sociala överförenklingar eller bli missmodig av anti-utopisternas mardrömmar.
Teknologiska utopier och anti-utopier är inte något som bara "dyker upp" i tidningar och böcker. Det skapas genom olika slags sociala organisationer. 1)Firmors marknadsföringar. 2)Affärsjournalistik. 3)Datoriseringsrörelser. Den tredje att jämföra med politiska, konstnärliga, religiösa rörelser. Kling lyfter fram "Computer Based Education" och "Computer networking".
Men om man då tänker bort utopiernas och anti-utopiernas ytterligheter: Vad borde då göras?
Social realism: en genre som använder empiriska data för att undersöka datorisering som den faktiskt praktiseras och upplevs.
Folk hissar rödflagg och slåss mot förändring. Men med tiden kommer de ta till sig exempelvis tekniken och fråga sig hur de någonsin klarat sig utan den.
Det finns en oerhört potential i distansöverbryggande tekniker. "Tidssparare": Multimedia, CD, Expert system, EDI, Desktop Video Conferencing, GDSS... "Hemarbete": att bara åka till jobbet när det verkligen behövs, och på så sätt spara respengar. "Virtuella verkligheter": kommer att komma men kan dock skapa ett beroende (så kul och fascinerande). "Den nya skolan": helt nya metoder. "I luften": med IT- och telekom i flygplansstolarna.
Bland buzzwords: Cyberspace pekar ut väldiga möjligheter runt elektronisk handel. Från återförsäljare till grossist tack vara internet och en billig kinesisk tillverkare. Internet innebär oerhörda möjligheter. Står för en "gör det själv" ansats. ECHO (electronic saloon)
Vetenskapens symbol för nästa århundrade: Det dynamiska nätet. Inte atomen (1900-talets stora symbol).
Nätet: kontrollerat av ingen, och ingen som behöver betala. Världen blir decentraliserad. Ingen förväntade sig en ny kultur, men nu har vi den här.
Nätet, en organism. Inte en storebror. Genom dess flexibilitet etc blir vi MER mänskliga, och inte mindre.
Vi snor in oss i en gigantisk svärm/bikupa. Tekniken fascinerar, men varför hörs så sälllan frågan om inte vi själva håller på att förändras, och om dessa förändringar är till det goda.
Behovet av varaktighet (duration), och obruten tid. Ordbehandlarens flyktighet kontra papperets ...
Människan är extremt anpassningsbar. Samtidigt kan vissa förändringar ha sitt pris. Olyckliga konsekvenser.
Birkerts rädsla: människors ytlighet. Vi ger upp visdom för en tro på nätet.
Professionella tekniker: uppfattar nätverken som utrymmen för komfort och möjlighet till självförverkligande.Fotfolket: möter en annan uppsättning "möjligheter". De blir "de kontrollerade". Ledningen: stora möjligheter till god kontroll.
När rummet är marginellt. Var ska då arbetarna organisera sig?
Clinton & Gore; National Information Infrastructure (NII). Släppa loss en informationsrevolution som för alltid kommer förändra människors liv, arbeten och möten (interaktioner).
Nu, trots ringa erfarenhet vill folk vara på nätet. Regering, media, etc legitimerar investeringar. Sociala kostnader ignoreras. Vissa förespråkare skapar utopistiska berättelser för en mobilisering.
Varför datoriserar USA? 1)Ekonomiskt försvarbart med bättre teknologi, och effektivt verktyg för kapitalister... 2)En Social Rörelse. IT-försäljare och konsumenter i en ohelig alians. Skapar nya publika föreställningar.
Datoriseringsrörelsen. Några betydelsefulla aktörer: Wired, och liknande coola tidskrifter. Fleranvändarspel och "Chat rooms". Rörelsens medlemmar delar ett fokus... och etablerar nya sätt att leva. Delvis elitistisk.
Dess organisationer: kan vidta sociala åtgärder, generera resurser, strukturera förväntningar, utbilda en allmänhet, försäkra sig om förgrundsfigurer som kan förmedla prestige och önskvärda kopplingar.
Dess resurser: medlemmar, ledare och kommunikationsnät. Gemensamma uppfattningar. Lever högt på komplexiteten i de skeenden som de uttalar sig om. De blir Uttolkare!!! Lever också högt på en tydlig retorisk framställning och vissa nyckelteknologier.
Rörelsen "Computer Based Education": Nyckelantagande; interaktion kommer bibehålla studenters intresse för lärande. För mobilisering; partnerskap mellan företag, regering, skolor och samhälle eftersträvas. Även uppmuntran av folk med erfarenheter att dela med sig erfarenheter till intresserade men mindre erfarna. Clinton: "What people earn depends on what they learn".
Rörelsen "Computer Networking": (med cyberspace touch) Två betydelsefulla nyckelhändelser; internets expansion och kommersifiering + Clintons NII-budskap. Vanliga inslag: låta informationen flöda fritt, bryta makthierarkier, överlista/kringgå informationsmonopoler.
Motrörelser (även om datorrörelsen inte primärt vill hjälpa de välbeställda lierar de sig med dem). Anti-utopiska rörelser blir typiskt marginaliserade. Kan ej bli "framtidens modeller".
"Computer Professionals for Social Responsibility" (CPSR) och "Electronic Frontier Foundation" (EFF) har breda fokus på publika frågeställningar.
Slutsatser: Trots datoriserandets värdeberoende behandlas sällan de värden som är relaterade till de flesta utopierna och dess drömmar. Viktigare att få folk att köpa den senaste utrustningen hellre än att fråga sig på vilka sätt som socialt liv kan och borde organiseras kring diverse resurser och medel. De tillhandahåller dessutom endast ringa alternativ.