(rev version 030909-1135)
Seminarium om psykosocial arbetsmiljö
av prof. em. Kristo Ivanov på inbjudan av
Umeå universitetsförvaltning
Enheten för Personal- och Organisationsutveckling POU
Den 8 september 2003 (med ev efterföljare)
Psykosocial arbetsmiljö: Konkreta erfarenheter, reflektioner och teoretiseringar
KALLELSE till seminarium:
Dekanen plan 4 Östra flygeln i Förvaltningshuset.
10.00 -12.00 kommer Kristo Ivanov och håller ett seminarium angående arbetsmiljö.
Kristo Ivanov (<http://www.informatik.umu.se/~kivanov>) är professor emeritus i informatik. Han arbetade både i näringslivet fr.o.m. 1960 och i universitetsvärlden fr.o.m. 1976, i både linje och stabsfunktioner, inklusive som prefekt på institutionen för informatik under 12 år mellan 1986 och 1998. Han kommer att reflektera och teoretisera över egna konkreta erfarenheter sedda ur arbetsmiljösynpunkt med tanke på att stödja personal- och organisationsutvecklarnas insatser vid universitetet. Punkter som kommer att beröras är långtidssjukrivningar, arbetsmiljöplaner, prestationskrav och -mätningar, ledning på olika nivåer, arbetets mening mot motivation, borderline syndrom, psykologiseringar och sociologiseringar, anspråksnivåer och auktoritet eller hierarki, värdighet och respekt, kollektivt ansvarstagande och personlig karriär, med mera.
DOKUMENTATIONEN (se bilaga)
SEMINARIEPUNKTER
1. Syfte
1.1. Personalkonsulter, -utvecklare och utveckling: vad är det
1.2. Upplysningen?
1.3. Framsteg, tillväxt, >utnyttjande, förändring (=) förbättring, anpassning
1.4. Antal seminarier och tiden
1.5. Seminarieorganisation: frågor, diskussion, overhead, humanistiskt?
1.6. Seminariepunkter
1.7. Anspråksnivå: stil mot ödmjukhet, jfr specialister eller
1.8. Okonventionellt utomstående: lära från avvikelser, ändå
1.9. Inte "von oben" som idag "Pedagogik", "Jämställdhet"
2. Personlig bakgrund
2.1. Min bakgrund (<http://www.informatik.umu.se/~kivanov>
2.2. Fabrikserfarenheter som motiv till forskning
2.3. Från teknik till ledning och organisation
2.4. Management information systems, PPB, mål-resursstyrning
2.5. Utvärderingar och snabb intuitiv estetisk ledning: Design
2.6. Mål och resursbudget: PPB, Statskontoret, Riksrevisionsverket
2.7. Från organisation till psykologi till politik till etik
2.8. Idag vetenskap-filosofi-teologi/religion (design: konst-estetik)
3. Upphovet till engagemanget i seminariet - "vattendelaren"
3.1. Universitetsledningen och institutionspersonalen (april 2002)
3.2. Se bilagorna
3.3. *Västerbottens-Kuriren den 6/4 citat mot citat VK 25/4 2002
3.4. JO-anmälan genom tredje part i VK & inbjudan hit
3.5. Samband med tidigare upplevelser som prefekt och enskild
3.6. Förlust av mening: jfr livskraft i krig och fängelser
3.7. Eget exempel: från senarepension till sjukskrivningsfantasier
3.8. Värde-ensamhet? (Ingen tar upp). Chef får ej stöd?
3.9. "Om jag varit ung idag" & universitet/samhällsutvecklingen
3.10. Mest insiktsfulla och hederliga får det svårast, jfr "smartaleck"
3.11. Hegels ideal statstjänsteman, lön efter merit eller som merit?
3.12. Mening och personalens medelålderskriser
3.13. Prefekt och professorstestamente </HeadTestament.html> </ProfTestament.html>
3.14. Att svara på brev eller acknowledgment, be om ursäkt eller beklaga
3.15. Jfr honnörsorden dialog, samtal, respekt inkl. åldern
3.16. Att inte ha tid (se nedan)
4. Allt kan inte fixas: systembegreppet och politik. Platons filosofkung
4.1. Möjlig paradox med detta seminarium?
4.2. Inneboende i system- eller helhetsbegreppet
4.3. Filosofiskt upphov i politiken och ekonomin
4.4. Exemplet arbetsmiljöplaner och mål som indikatorer
4.5. Omöjliga jobb efter det att man"gillat läget"
4.6. "Given" politisk universitetsförändring & fackföreningsroll
4.7. Delegering/decentralisering upplevd som härska genom söndring
4.8. Radio P1 "Jobbet" 28/8-03 Kurt Junesjö <kurt.nu> jurist LO/TCO
4.9. Paradox: inget är omöjligt: jfr artificiell intelligens, utan
4.10. Fråga om konsekvenser: jfr ordnar sig vid prefektavhopp
4.11. Pedagogiskt: jfr. koncentrationsläger, romerska rikets fall
5. Arbetsvärderingar och uttvärderingar i system eller info-system
5.1. Åter systembegreppet och ömsesidigt beroende
5.2. Grund för reform och omorganisation mot trial and error eller
5.3. Jfr SOU-traditionen, mot politisk vilja (romanticism-design)
5.4. Grund för prestationsrelaterad budget PPB: paradoxer, d.v.s.
5.5. Mera stöd när man misslyckas (d.v.s. varför)
5.6. *Osynliga insatser utan stöd, inkl. tidshorisonter (cf. citat Lagerkvist)
5.7. Ex rekrytering & omhändertagande inkl partner
5.8. Orskak eller verkan inkl tidskorisont & incentiv efter Enron, eller
5.9. The Economist om Enron, och Platon om begåvningar
5.10. Innebörd för indikatorer eller nyckeltal och merik/skuld
5.11. Klassiskt i Ida Hoos "Systems analysis in public policy"
5.12. Exemplet rävspel om självvärderare, polisböter
5.13. Tidshorisonten eller rovdrift på personalen
5.14. Exemplet "slumpfel"
5.15. Vem som utvärderar utvärderaren (inkl av "kvalitet") eller:
5.16. Professorsmakt, enriktad politisk vetenskapvetenskaplig politik
5.17. Jfr bilaga bibliografi om "universitet"
5.18. Politisk filosofi eller kristen etik? (Samhälle-individ)
6. Ledning som värdering: observation, reflektion, handling
6.1. *Ledning som (vetenskaplig?) observatör och försöksledare
6.2. Problematiken Tony Blair och Irak-kriget
6.3. Ledning som självkritik och reflektion
6.4. Ledning som stötdämpare, trycka uppåt, anpassa nedåt?
6.5. Dilemmat med självuppoffring: ref. Platon
6.6. Ex. gå under själv eller medarbetaren (jfr omöjliga jobb) eller
6.7. Svårare att säga NEJ eller "avsked" (cf. borderline)
6.8. Att "ta sitt ansvar": exemplet Facit eller
6.9. Att lägga skulden på sina underordnade, jfr JO-ärendet
7. Borderline syndrom: värden, mening, förändringar och etik
7.1. Tog mig ojämförligt hårdast (1 på 40 personer räcker)
7.2. Populärt: bluff, sol-och-vår, bankskandaler ( bilagor), hellre etik &
7.3. *Otto Kernberg, bäst del 3 av Inre värld & yttre verklighet (bil)
7.4. Prefektensamhet mot institutionell blindhet
7.5. Billy Ehns Stenmuren-Redskap i krisarbete: "förstå" motparten?
7.6. Grekisk filosofi att (skenbar) ondska är brist på kunskap? Jfr.:
7.7. C.S. Lewis (och KI-uppsats) "Från helvetets brevskola", d.v.s.
7.8. OK fel i dålig organisation & grandet-bjälken i ögat men...
7.9. Bilagan från AKTUM 1-2 1996 ang psykosocial arbetsmiljö
7.10. Sanningen, mot relativism, ex. skuldfrågan i skilsmässor
7.11. Gåtan "motivationspyskologi" och motiv, värderingar, värden
7.12. Förenklat på <http://utbildning.lhm.lu.se/student/exarbete/psy/psyket/storningarfordjupninglit.html>
7.13. Enda alternativet: dramagestaltning (bil bilbiografi)? Prefektkurser?
7.14. Referenser (i bilagan)
8. Etik som att man måste handla. Eller välja?
8.1. Måste "gilla läget" och "handla"? Eller avsked!
8.2. Det måste löna sig att handla rätt eller vara (bli utvärderad?) god?
8.3. Jfr långtidssjukskrivningar i krävande högt betalda jobb eller
8.4. Ödmjukhet (och respekt för) t.ex. arkivarbete?
8.5. Prefektproblem med yngres anspråksnivå
8.6. Rättigheter mot skyldigheter: jfr respekt
8.7. Ansvartagande för det kollektiva
8.8. Att svara på begäran om info, skriva protokoll
8.9. Chefen som städgumma eller hjälpreda (får ej kritisera, mobbas?)
8.10. Ansvar utan makt eller psudodelegerad makt
8.11. Feudala herrar på institutioner som rekryteringshotell?
8.12. Att våga säga nej mot konflikträdsla som opportunism (bil ja-sägare)
8.13. Beskåda konflikter som gladiatorspel/doksåpa
9. Pensioneringssyndromet, historia, generationsgapet
9.1. Den uteblivna pensioneringskursen: ingen förlust?
9.2. Vad tjänade det till? Grundbult?
9.3. Allt snabbare förändringar & flexibilitet? Min hemsida och Platon &
9.4. Jfr Kopernikanska revolutionen
9.5. Politisk korrekthet och ja-sägandet, t.ex.
9.6. Pedagogik, kvalitet, miljö, mångfald (USA diversity managers!)
9.7. *Exemplet jämställdhet mot Key, Andreas-Salomé, Harding, jfr
9.8. VK den 29/8 s.9 "Män blir bättre poliser"
9.9. "Predikaren" som kurs
10. Långtidssjukrivningarna och POU-rapporten 2003-02-06
10.1. En försummad central faktor: förlust av etisk mening och tro?
10.2. Hur en f.d. prefekt läser valda punkter i rapportern
10.3. Risken för sociologiseringar och uppsatser på C-D nivå
10.4. Statshälsan, Previa, Esculapen: förebyggande konsultation?
10.5. BLI KALLAD! (Ett högriskurval). Jfr symptomfri högt blodtryck
10.6. Jfr med företagens personalförsäkringar
10.7. Egna erfarenheter: arbetsskada,ryggbesvär, cancer, njursvikt
10.8. Pensioneringen, blodtryck, blodfetter, och stroke
10.9. VK-ledare 29/8-03: En miljon sjuka, förtidspension, arbetslösa
10.10. Äldre skulle vilja senarelägga pensioneringen men...
11. Dokumentationen: förklaring av bilagorna
12. Framtiden: "utvärdering", lärardagar, uppföljning
13. Personalutveckling: att fixa personalproblem, system, Lagerkvist/Eliot
13.1. Utveckling, då, vad är det? Paradoxen med "bättre utnyttjande"
13.2. Om också forskningen aldrig förr nått så långt, aldrig till sådana resultat, så har den dock förmått syfta högre, mot betydelsefullare mål (Pär Lagerkvist, Det besegrade livet, 1927)
13.3. They constantly try to escape From the darkness outside and within By dreaming of systems so perfect that no one will need to be good (T.S. Eliot, Choruses from "The Rock", 1934)
IBT: "Det har jag inte alls slagit fast [att PUL skall tolkas strängare än än nödvändigt]. Det är en tolkning som [namngiven universitetslärare] just har sett inne i sig själv. På samma vis förhåller det sig med ett antal andra dumheter som [samma universitetslärare] tillskriver mig i samma artikel....Den stora frihet som anställningen medger kan göra det psykologiskt svårt för enstaka lärare att inse att man trots allt också är anställd och tjänsteman, och att universitetet faktiskt är en statlig myndighet och inte bara ett hotell för fria företagare i andens rike. Det är möjligen den svårigheten som får [samma universitetslärare] att surna till. Han verkar helt enkelt inte vilja förstå att han som anställd adjunkt inte är en fullständigt fri man med fullständigt fri dispositionsrätt till universitetets websidor." Jfr. KI "Den stora frihet som ledningen åtnjuter kan göra det psykologiskt svårt för enstaka ledare att inse att man trots allt också är anställd tjänsteman och att universitetet faktiskt är en statlig myndighet och inte bara ett hotell för fria företagare i mammons rike." [Min kursivering]
Annars är jag visst bekant med lokala förkunnare, t.ex. Greger Jönsson "Det är chefens sak att lösa konflikten" (Jan O. Lindgren intervjuar i VK 16/12-97), Ulla Lindgren "Chefer som goda ledare" (VK 31/10-97), Max Adolfsson (Marianne Winka intervjuar i VK 17/12-96).
Lou Andreas-Salomé & Nietzsche-Freud-Rilke "Essays on love and woman" & books on Ibsen & Nietzsche ("Henrik Ibsen's female characters"), Esther Harding, Ann Belford Ulanov