Disinformation and Telegram – Implications

 

 

 

From Svenska Dagbladet

 

https://www.svd.se/a/Jb6MVj/gripandet-av-pavel-durov-delar-internetanvandare#:~:text=Enligt%20franska%20åklagare%20distribueras%20även,när%20han%20landade%20i%20Frankrike.

 

 

 

What happens when Musk wants to tweet racism?

When French police arrest the owner of Telegram, a new front opens in the war against social media globally. Because what happens when Elon Musk wants to fly around in his private jet and tweet racism at the same time?​

 

By Jenny Nordberg

Published 2024-09-07

Trans. by Google-trans.

 

 

 

Pavel Durov has been called "Russia's Mark Zuckerberg " because he is the founder and owner of the social media platform Telegram , where 900 million users do everything from sharing food recipes to satellite images of troop movements in Ukraine and Russia.  

According to French prosecutors, child pornography and hacking software are also distributed on Telegram. Drug sales also take place there. When the police investigation did not get answers from the platform about who is hiding behind these accounts, the founder and owner of the platform was finally arrested when he landed in France. 

Pavel Durov is now charged with aiding and abetting part of the criminal activity that, according to prosecutors, takes place on the platform. According to Durov himself, Telegram has indeed cooperated with the authorities.  

But Telegram has long been perceived to be a little more "safe" for users who want to be anonymous and perhaps also conduct more shady activities. Durov himself has said that even in the face of threats of terrorism, the right to privacy and to have private communication weighs more heavily. According to Durov, he has also denied Russian authorities information about, for example, Ukrainians.

The Telegram platform was founded in Russia, but after authorities there wanted too much control, Durov left the country. He has since managed the business from several other countries, including the United Arab Emirates and France, where he obtained citizenship.  

The Internet is divided on whether the arrest of Durov is a good thing. It also became direct big politics. 

Russian Kremlin-loyal politicians quickly said he had been taken hostage by "the West" and suggested Moscow could offer to take him back in exchange for some detained by Russia. France denied that it was about politics and that Durov was arrested because of his Russian origins. Or that France, on behalf of the United States, wanted to access Telegram, which is widely used by both the Russian military and security services .  

Regardless of how that matter stands, French prosecutors are now opening a completely new front – against social media globally. 

Because who is actually responsible for everything that floats around there? The users themselves, or the owners of the platforms? 

Until now, most countries have used national law for individuals who are within the country's borders when the crime is committed. Provided that they can also be obtained. For example, when a number of Swedish women were convicted of defamation by men after they described sexual abuse on social media a few years ago. It took place on American platforms, and Swedish prosecutors showed no interest in Mark Zuckerberg's possible responsibility in the matter.  

That France now chooses to arrest the leader and owner of a social media company has no comparison in any other Western democracy – it is something completely new that has not been tried before. 

But can only platforms run by someone of Russian origin be prosecuted – or could Elon Musk pilot his private jet to France and be similarly prosecuted for illegal activity on X?   

An even more interesting question will be whether Musk would have a free ride in the UK, where several people have been prosecuted for their posts on X, which incited the riots earlier this summer.  

Musk is the owner of the platform where this illegal activity took place. But Elon Musk also tweeted himself in connection with the riots - sharing the same type of racist content that was deemed illegal in the UK.

Why should international platform owners, in theory, be treated differently than regular users? Are multi-billionaires completely above the law, which only applies to those who intentionally or accidentally share something on social media? 

As, for example, the Swedish Minister of Civil Defense Carl-Oskar Bohlin did, when last year he  shared Russian-funded disinformation aimed at Americans on  Platform X. How will the American border police view it - when Carl-Oskar wants to get off the boat in America in the future? 

The battle over who gets to say what is not just a conflict between East and West. Europe has long taken a slightly harder line with more progressive legislation around social media. It stands in stark contrast to the US when it comes to who is responsible for the content.  

In the US, the companies and their owners are protected from prosecution and have managed to avoid legislation by insisting that they clean up themselves and cooperate with authorities when necessary. Which in turn has raised the question of the platforms then becoming just an extension of a government, which can spy on people as little as they want. 

To make the future  even more uncertain, what you are allowed to say on social media differs within EU countries. Today, there are no obvious answers to what I am guilty of – if anything at all – if I sit in New York, Berlin or Paris and, for example, share Nazi propaganda on a global platform. Or if there is a difference when I move between countries. 

The French indictment shows more clearly than in a long time how shaky and unpredictable the system is - because there is no consensus and well-functioning cooperation regarding what someone can say, share or do on social media. Or who is responsible for the consequences. So far, both democracies and dictatorships can continue to interpret it based oen national legislation - or their own opinion. 

 

===========================

 

 

Original Swedish text:

 

 

Vad händer när Musk vill tweeta rasism?

När fransk polis griper ägaren till Telegram öppnas en ny front i kriget mot sociala medier globalt. För vad händer när Elon Musk vill flyga runt i sin privatjet och tweeta rasism samtidigt?

 

Av Jenny Nordberg

Publicerat 2024-09-07

 

 

Pavel Durov har kallats ”Rysslands Mark Zuckerberg” eftersom han är grundare och ägare av sociala medier-plattformen Telegram, där 900 miljoner användare gör allt från att dela matrecept till satellitbilder på trupprörelser i Ukraina och Ryssland.

Enligt franska åklagare distribueras även barnporr och hacknings-mjukvara på Telegram. Där sker också knarkförsäljning. När polisutredningen inte fick svar från plattformen på vilka som döljer sig bakom dessa konton greps till slut grundaren och ägaren av plattformen när han landade i Frankrike. 

Pavel Durov är nu åtalad för medhjälp till en del av den kriminella verksamhet som enligt åklagarna sker på plattformen. Enligt Durov själv har Telegram visst samarbetat med myndigheterna. 

Men Telegram har länge uppfattats vara lite mer ”säkert” för användare som vill vara anonyma och kanske också bedriva mer ljusskygg verksamhet. Durov har själv sagt att till och med inför hot om terrorism så väger rätten till integritet och att få ha privat kommunikation tyngre. Enligt Durov har han också på samma vis nekat ryska myndigheter information om exempelvis ukrainare.

Plattformen Telegram grundades i Ryssland, men efter att myndigheter där ville ha för mycket kontroll lämnade Durov landet. Han har sedan dess skött verksamheten från flera andra länder, bland annat Förenade Arabemiraten och Frankrike, där han fått medborgarskap. 

Internet är delat kring huruvida gripandet av Durov är en bra sak. Det blev dessutom direkt storpolitik. 

Ryska Kreml-trogna politiker sade snabbt att han tagits gisslan av ”väst” och föreslog att Moskva kunde erbjuda sig att ta tillbaka honom i utbyte mot några som Ryssland fängslat. Från Frankrike förnekades att det skulle handla om politik och att Durov greps för sitt ryska ursprung. Eller att Frankrike på uppdrag av USA ville komma åt Telegram, som används flitigt av både rysk militär och säkerhetstjänst.

Oavsett hur det ligger till med den saken öppnar nu franska åklagare en helt ny front – mot sociala medier globalt. 

För vem är egentligen ansvarig för allt som flyter runt där? Användarna själva, eller ägarna av plattformarna? 

Hittills har de flesta länder använt nationell lag för individer som befinner sig inom landets gränser när brottet begås. Förutsatt att de också går att få tag på. Till exempel när ett antal svenska kvinnor dömdes för förtal av män efter att de beskrivit sexuella övergrepp på sociala medier för några år sedan. Det skedde på amerikanska plattformar, och svenska åklagare visade inget intresse för Mark Zuckerbergs eventuella ansvar i frågan. 

Att Frankrike nu väljer att gripa ledaren och ägaren för ett sociala medier-företag saknar jämförelse i någon annan västerländsk demokrati – det är något helt nytt som inte provats förut. 

Men kan enbart plattformar som drivs av någon med ryskt ursprung åtalas – eller skulle Elon Musk kunna styra sin privatjet mot Frankrike och på samma vis åtalas för olaglig verksamhet på X?

En än mer intressant fråga blir huruvida Musk skulle ha fri lejd i Storbritannien, där flera personer åtalats för sina inlägg på X, som uppviglat till kravallerna tidigare i somras. 

Musk är ägare av plattformen där denna olagliga verksamhet skett. Men Elon Musk tweetade också själv i samband med kravallerna – och delade samma typ av rasistiskt innehåll som bedömdes vara olagligt i Storbritannien.

Varför skulle internationella plattformsägare i teorin behandlas annorlunda än vanliga användare? Står multimiljardärer helt över lagen, som bara gäller för den som avsiktligt eller av misstag delar något på sociala medier? 

Som exempelvis den svenske ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin gjorde, när han förra året delade ryskfinansierad desinformation riktad mot amerikaner på plattformen X. Hur ska amerikanska gränspolisen se på det – när Carl-Oskar i framtiden vill gå av båten i Amerika? 

Slaget om vem som får säga vad är inte bara en konflikt mellan öst och väst. Europa har länge fört en lite hårdare linje med mer progressiv lagstiftning kring sociala medier. Den står i skarp kontrast till USA när det gäller vem som bär ansvar för innehållet.

I USA är företagen och dess ägare skyddade från åtal och har lyckats undvika lagstiftning genom att framhålla att de själva rensar och samarbetar med myndigheter när det behövs. Vilket i sin tur har väckt frågan om plattformarna då bara blir en förlängning av en regering, som kan spionera på folk lite som de vill. 

För att göra framtiden ännu mer oviss så skiljer sig vad man får säga på sociala medier inom EU-länder. I dag finns inga självklara svar på vad jag gör mig skyldig till – om något alls – om jag sitter i New York, Berlin eller Paris och delar till exempel nazi-propaganda på en global plattform. Eller om det blir skillnad när jag förflyttar mig mellan länder. 

Det franska åtalet visar tydligare än på länge hur skakigt och oförutsägbart systemet är – eftersom det inte finns någon samsyn och väl fungerande samarbete kring vad någon får säga, dela eller göra på sociala medier. Eller vem som bär ansvaret för konsekvenserna. Både demokratier och diktaturer kan än så länge fortsätta tolka det utifrån nationell lagstiftning – eller eget tycke.