C-Chu71/96ht

FÖRKUNSKAPER. Kursen förutsätter grundläggande kunskaper i samhällsvetenskaplig systemteori erhållna genom kurser i systemering på A-B nivå och helst även på C-nivå: informationssystemteori, teori för design av informationssystem, praktisk design av informationssystem eller motsvarande.

MÅL. Kursen erbjuder en genomgång av viktigaste möjliga typer av organisationsformer, (repertoar av "arketyper" eller "stilar") av informationssystem, och IT-artefakter som kan prägla IT-utvecklingen och dess tillämpningar. Den erbjuder den en kombination av avancerade kunskaper i systemutveckling och det som numera också kallas design, med grund i natur- och samhällsvetenskaplig metod, idéhistoria och vetenskapsteori (filosofi inklusive estetik och etik-politik) som är särskilt inriktade mot informatik. Innehållet motsvarar ungefär de första tio kapitel i läroboken (C.W. Churchman, The Design of Inquiring Systems, se nedan). Det utgår från historisk "filosofisk" kunskap dock från den tiden då filosofi uppfattades på ett mycket bredare sätt än idag och innefattade det vi idag kallar systemtänkande.

Dessa mål innefattar bereder metodkunskaper ("metoder och konstruktion") i systemering som är anpassade till "forskningsfronten", d.v.s. som gör det lättare att "på vetenskaplig grund" känna igen och ta ställning till vad som är gammalt och vad som är nytt bland dataområdets nyheter. Det avser även skapa en kontaktyta för överföring av framtida forskningsresultat och erfarenheter mellan forskning och näringsliv (jämför s.k. kunskapsföretag). Ett sidomål för kursen är att träna studenterna att penetrera svårt material samt bereda och genomföra föredragningar om systemproblem och systemlösningar.

För deltagare som överväger att framledes arbeta som lärare eller följa forskarutbildningen på universitetet erbjuder kursen en "obligatorisk" introduktion till en gemensam utgångspunkt, en grund eller ett språk för att föra en vetenskaplig dialog med kolleger och för att formulera vetenskapliga problem.

Kursen avser också ge studenter som lämnar universitetet en sista chans att erfara vad som menas med akademisk vetenskaplig och historisk reflektion inom informatikområdet och hur den kan bidra till dialogen med och praktiken i näringslivet i anslutning till ekonomiska och politiska problem.

" Fakta, data och databaser i förhållande till logiska strukturer och besluts- eller expertsystem. Orsak och sannolikhetsbegreppen i förhållande till kunskap, t.ex. i kunskapsbaserade expert- eller stödsystem. Grunderna för "objektorienteringen".

" Management information systems (MIS) i förhållande till databaser, artificiell intelligens, expert- och stödsystem samt kunskapsbaserade system (ESS/KBS), distribuerad artificiell intelligens, elektroniska mötessystem (EMS) och computer-supported cooperative work (CSCW) samt virtual reality (VR) i samband med Internet och multimedia teknologi.

" Informatik mot datalogi, och samband med andra historiska "dataämnen" som matematik och logik, psykologi, statistik, företagsekonomi. Systemvetenskap, datavetenskap och dataekonomi i universitetsutbildningen. Informationsteknologi och kulturkritik. Tillämpningar av informationsteknologi och samband mellan vetenskap, teknik-ekonomi (ingenjörsvetenskap), politik (samarbete mot konflikter), estetik (multimedia kommunikation och designrörelsen) och etik (politik mot teologi och religion).

" Angelägna forskningsproblem på institutionen för informatik i Umea och dess tillämpningspotential: hypersystem, interaktivitet, konstruktiv systemutveckling, design, användarkompetens, Internet och multimedia kommunikation, m.m.. Pågående forskning och tillämpningsproblem på universiteten i landet, Norden, och internationellt.

Under förutsättning av självdisciplinerad kontinuerlig närvaro (minst 80% av den schemalagda tiden) och deltagande i grupparbeten kommer kursens tonvikt att läggas på en noggrann genomgång av lärobokens text med anknytning till praktikfall. Även om hela texten förväntas bli studerad av samtliga studenter kommer den att delas upp i ett kapitel per utsedd arbetsgrupp som får ett särskilt ansvar att penetrera den lagom till den dag då arbetsgruppens medlemmar förväntas redogöra för olika avsnitt av tilldelat kapitel och preliminärt besvara kamraternas frågor. Presentationerna bör stödjas av särskilt förberett sammanfattande material (åtminstone ett par overhead-blad) som sedan lämnas in till läraren som "inlämningsuppgift". Presentationerna kommer att föregås, kommenteras och kompletteras eller sammanfattas av läraren i hans föreläsningsavsnitt. I mån av möjlighet kommer tillfälle att beredas för seminarieliknande diskussioner efter varje presentation av kapitel.

Den ovannämnda självdisciplinerade närvaron är en förutsättning för att kursens uppläggning skall vara genomförbar och för att varje students presentation och aktivt bidrag till kamraternas presentationer skall få räknas som del-examination (se nedan). Närvaro är också förutsättningen för att ev. behövliga små utredningsuppdrag ("miniforskning") skall kunna formuleras och fördelas, eller grupparbeten utföras, vid varje träff enligt en flexibel kursplanering.

Examinationen som berättigar till 5p. kommer att bestå dels av en aktiv närvaro inkl. de gruppvisa redogörelserna och grupparbeten eller utredningsuppdragen som infordras löpande under kursens gång, dels sannolikt även av skriftlig individuell sluttentamen om frågor som delvis redan penetrerats vid presentationerna-redogörelserna under kursens gång. Låg närvarofrekvens under kursens gång kommer att innebära krav på särskild examination. För VG kommer dessutom att krävas ett högt poängantal i den skriftliga tentamen eller ett bra resultat i en muntlig tentamen.

LITTERATUR. Churchman, C.W. The design of inquiring systems, New York: Basic Books, 1971. (Erhålls från institutionen.) Litteraturen kan betraktas som svår i den mening att den håller hög akademisk nivå och den har renodlats avsiktligt för att underlätta koncentration av uppmärksamheten. Enstaka kompletterande eller förklarande tilläggsmaterial delas ut efter behov under kursens gång.

SCHEMA OCH LOKALER. Fr.o.m. vecka 3 måndagen den 17 januari (kursorganisation och introduktionsföreläsning) t. o.m.den 18 februari (tentamen 18 feb, sal 5 i Östra Paviljongen, kl 9:00-13:00). Efter introduktionspasset första måndagen och tisdagen 10-15 i sal MA478 schemaläggs tiden med enstaka undantag på tisdagar och fredagar 10 till 15, med undantag för ett handleningstillfälle onsdagen den 16/2 före tentamen. Vid introduktionsföreläsningarna den 17 och 18 januari är ALLAS närvaro en OBLIGATORISK förutsättning för att kunna fastställa kursens detaljerade organisation, bilda grupper, etc. (SCHEMA som inkluderar vissa reservtider, med resp. LOKALER delas ut separat.)

Följande instruktioner avser större antal studenter som följer kursen. Vid mindre antal (färre än 8 st.) kan organisationen av grupparbetet förenklas enligt överenskommelse vid introduktionen i kursens början, vilket sannolikt innebär att varje deltagare kommer att tilldelas ett helt kapitel och "gruppen" kommer att bestå av endast ett par studenter.

Gruppindelningen och kapiteltilldelning sker i föreläsningssalen i början på kursen. Vanligtvis består en grupp av maximalt fyra studenter som får ansvaret att inför klassen "föreläsa" genom att presentera eller redovisa innehållet av ett visst kapitel i boken. Gruppen skall även hålla sig i beredskap för att komplettera andra gruppers redovisningar genom att t.ex. besvara studentkollegers ev. frågor, samt opponera till andra gruppers redovisning redovisningar av andra kapitel. Dessutom kommer alla grupper att skriftligt formulera och själva besvara en tänkt möjlig tentamentsfråga om varje kapitel vid övriga gruppers resp. redovisningstillfälle. Gruppens medlemmar förutsätts träffas fortlöpande under kursens gång för att i första hand solidariskt diskutera innehållet i det tilldelade kapitlet, förbereda presentations-, resp. oppositionsmaterialet, samt diskutera uppkomna oklarheter vid genomläsningen av texten. Varje grupp bestämmer själv fördelningen av kapitelns innehåll bland gruppmedlemmarna med hänsyn till följande föreslagna minimala meningsfulla avsnitt för varje kapitel (kursiverade sidnummer markerar något svårare avsnitt som kan kräva två presentatörer samtidigt).

1) Varje avsnittspresentation skall stödjas av max. ett par transparanta ("overhead") projektorsblad som skall vara pedagogiskt utformade (och gärna "underhållande"!) för att med hjälp av välläsliga nyckelord och gärna bilder (inte långa kopierade textavsnitt) på ett kompakt sätt förmedla innehållet i det som redovisas, inklusive den allsviktiga "röda tråden" med anknytning till det som kommer omedelbart före och omedelbart efter avsnittet. Med andra ord: vad är det som skulle förblivit oklart eller ofullständigt om författaren hade uteslutit d:o avsnitt? Det är alltså inte fråga om "översättning" av längre bokavsnitt som läses innantill, eller dylikt. Den presenterande gruppen skall också kopiera overhead-bladen i tillräckligt antal för utdelning till alla deltagare och till läraren inför presentationen.

Varje overhead-blad skall identifieras tydligt med datum, upphovsmannens namn, gruppnummer, kapitelnummer och nummer på de bearbetade sidorna. Efter det att alla presentationerna för resp. kapitel är fullgjorda skall gruppen samla sina overheadblad, sorterade och åtskilda av blanka pappersark, och överlämna dem till läraren som "inlämningsuppgift".

2) För varje kapitel (eller, vid större antal kursdeltgare, för varje minimalt avsnitt enligt lista här ovan) skall gruppen formulera på en overhead-blad (och övriga grupper på identifierade pappersblad) och själv besvara EN tänkt meningsfull tentamensfråga, med angivelse av vilka sidor och stycken som innehåller materialet för bearbetning av svaret. Meningsfull i det här sammahanget innebär t.ex. att svaret skall helst inte bestå av att skriva av en enkel lista, svara antingen jag eller nej, och dylikt. Frågan skall i stället fungera helst som en instuderingsfråga och svaret skall på ett kompakt sätt uppenbara huruvida respondenten förstått texten. Den föreslagna tentamensfrågan skall emellertid inte heller vara bred till den grad att ett svar förutsätter en sammanfattning av ett större avsnitt eller ett helt kapitel!. Den presenterande gruppen och övriga grupper skall överlämna dessa frågor till läraren efter passet.

3) Presentationerna skall dessutom innefatta en muntlig redovisning av vilka punkter i avsnittet som har direkt eller indirekt anknytning till datorer eller datatekniska spörsmål. För varje kapitel skall den presenterande gruppen på overheadbladen (och övriga grupper på ett vanligt papper) utöver den tänkta tentamensfrågan även ange åtminstone ETT ställe (sida) i bokens text som mest anknyter till datorer eller informationsteknologi.

4) Inför varje grupps presentationstillfälle skall en beredskap hållas av samtliga övriga grupper genom att de förebereda EN egen fråga (utöver den föreslagna tentamensfråga) vars svar de själva anar och kan föreslå med referens till ett angivet ställe (sida) i bokens text.

Betr. individuell sluttentamen: observera att i den mån det blir tillåtet att konsultera egna anteckningar förutsätts det att dessa anteckningar är individuella-personliga, d.v.s. inte är kopia på andras anteckningar eller presentationer. Det skall alltså inte innehålla "kollektiva" formuleringar som är ordaggrant identiska eller kopierade för flera studenter.