Syftet med denna föreläsning är att ge en introduktion till Alvesson och Sköldbergs bok och den kvalitativa metoden. Den kurslitteratur som behandlas är kapitel 1-2 i Alvesson och Sköldberg samt Stoltermans artikel i kompendiet.
Syfte med boken: att bidra till en mer reflekterande kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning
· lyfta nivån på kvalitativ metod genom att föra in det vetenskapsfilosofiska elementet som något viktigt i empiriskt baserad samhällsvetenskap
· försöker "ta ner" abstrakta vetenskapsfilosofiska teorier till en relevant, konkret och hanterbar nivå.
Bokens ansats: En intellektualisering av kvalitativ metod eller en pragmatisering av vetenskapsfilosofi.
Alvesson & Sköldberg: Lång erfarenhet av empirisk kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning
- mätningar, observationer, utsagor från intervjupersoner, studiet av sekundärdata som statistik
--> dessa står inte i någon entydig relation till något utanför det empiriska materialet
- medvetenhet om teoretiska antaganden, språkets och förförståelsens betydelse
- tolkning av tolkning, igångsättande av kritisk självprövning
- IT & verklighet
- IT och kommunikation
- IT & makt
- IT & framtiden
- forskning uppfattas syssla med att skapa objektiv, sann kunskap genom att följa en vetenskaplig metod
· Det är inte möjligt att skilja kunskap från kunskaparen
· Data/fakta är teoriberoende, ett resultat av tolkning
EX ge tio forskare en och samma uppgift att utreda och du får tio olika svar
--> Empirisk samhällsvetenskap ett osäkert projekt
Antalet metodböcker för kvalitativ forskning är stor
DOCK: ofta "härmar" man kvantitativa metodböcker, framförallt underskattas behovet av reflektion.
Val av kval/kvant metod kan inte ställas abstrakt utan måste relateras till ett forskningsproblem och -objekt. (Jfr Yin)
--> det är inte metodik utan ontologi och epistemologi som är avgörade för god samhällsvetenskap
A & S argumenterar inte så mycket för kvalitativ metod, utan snarare för "reflekterande empirisk forskning"
Två grundelement i reflekterande forskning:
- som begrepp förutsätter en viss teoretisk beredskap hos den som tolkar
Tolkningsresultaten: forskningens produkt, tolkningen bör stå i centrum för forskningsarbetet
- utgår från en viss skepsis mot sitt empiriska material.
(jfr Eriks intervjuer). Reflektion = tolkning av tolkning; dvs man tar även hänsyn till sig själv som element i forskningsprocessen.
A & S vill således bidra till bättre tolkning och reflektion
Kvalitativ forskning bör vägledas av någon viss logik i interaktionen med empirin. Dessutom finns det diverse tekniker för databearnbetning att tillgå.
I denna kurs tas empirinära metoder upp för granskning
Kvalitativ forskning måste förstås som en aktivitet som bedrivs av en uttolkare, vars förutsättningar blir viktiga. Metod kan inte på något sätt frikopplas från teori.
Som illustration för detta tas hermeneutiken upp i denna kurs.
Samhällsvetenskap, per definition, äger rum i samhället och kan inte heller bluunda för samhälleliga företeelser. Forskningen ingår i en politisk och etisk kontext och kan komma att försvaga eller stärka olika politiska förhållanden.
Nyare strömningar frikopplar texten från en yttre verklighet, där såväl det forskande subjektet som det utforskade objektet ifrågasätts.
Data är något som finns, forskarens uppgift är att samla in dem
- Vänstervåg (marxismen)
- Strukturalism: studiet av strukturer
- Hermeneutik: tolkningar i centrum (språk och beteende)
- Fenomenologi: läran om det som visar sig för ett medvetande
Kuhn
Feyerabend
Syftet med vetenskapliga studier framstår inte längre som sammanställandet av data i en observerad verklighet. Väsentligt blir istället att uppfatta denna verklighet som uttryck för djupare liggande företeelser.
Det vi iakttar är inte allt som finns, det går att tränga bakom och avslöja mer
- Det gäller att verifiera teorier och hypoteser
Teorier kan endast styrkas genom upprepade vederläggningsförsök.
Teorier prövas inte, utan används
(se bild s 36)
Ex en boll är röd
Problem: olika sammanhang, olika sanningar...
Problem: tar inte upp användbarhet, fruktbarhet...
Kan man generalisera över den empiriska basen?
Kvalitativ/ kvantiativ forskning (jfr trilaterala sanningsbegreppet)
Utgår från en mängd enskilda fall och hävdar att observationer är generellt giltiga
Utgår från en generell regel och hävdar att den förklarar ett enskilt fall
Ett enskilt fall tolkas genom en "tillfällig teori", tolkningar som måste bestyrkas genom nya iakttagelser, dvs en kombination av induktion och deduktion
Fakta är alltid teoriladdat!
Leder till relativism? - anything goes?
- ideal, visioner...
- Stolterman fokuserar på hur systemutvecklare själva uppfattar sig och sitt arbete
- 20 systemutvecklare från fyra olika företag
- Kriterium: erfarenhet
- Att se helheten
- Att kunna abstrahera, kunna se det viktiga
- Använder metoder
- Inte hela metoder
- Irriterade på metoder
- Ingenjör
- Konstnär
- Visionen kommer tidigt
- Metoder betonar ofta omfattande analys
- Produktorientering
- Processorientering