Denna föreläsning syftar till att introducera en ansats till kvalitativ metod som är empirinära. Denna ansats är närmast ateoretisk. Den kurslitteratur som behandlas under denna föreläsning är kapitel 3 ur Alvesson och Sköldberg samt artikeln av Orlikowski.
- avser att behandla framförallt grundad teori
- i boken tas också fenomenologi & etnometodologi upp (dessa är kursiva)
· huvudmålet för forskning: teorigenerering snarare än teoriverifiering (teorier bör visserligen testas, men bara för att modifiera teorin, inte förstöra den)
· huvudsakliga källan -> empiriska data (s.70)
· "var och en kan skapa sin egen teori, bara man utgår från verkligheten" s.71
· teorier får lätt en spekulativ prägel och mister därför kontakten med empirin
-> empiriska data riskerar att med våld tvingas in i teorins kategorier
· överbrygga gapet mellan "de stora teorierna" och empirisk forskning
-> rötter i symbolisk interaktionism
Med sig i bagaget (från symbolisk interaktionism) (s.64-69)
- social nytta - sanningskriterium
- enskilda fall bör studeras
- intensivstudier av unika skeenden
- kritik mot kvantitativ metod: väljer att studera det som kan mätas snarare än att - relatera valet av det som skall studeras till forskningsproblemet.
- istället för testning
- kocept i omvandling
- riktmärken snarare än exakthet
- mikroprocess - ej struktur
1. Interaktiv
2. Symbolisk (jfr är du smart?; du är allt bra klyftig du!!)
3. Intersubjektiv
- "självet" är inget passivt medium mellan inre/yttre stimuli och beteende (egen produktiv företeelse)
- varje handling har en meningsladdad inre sida och en yttre beteendesida
(dialektisk anpassning mellan den privata värld som byggs upp av individen och dess konfrontation med nya interaktioner där dess giltighet hela tiden utsätts för nya tester och revideringar)
- utgå från vardagsverklighetens symboliska interaktioner
- Stegvis induktion från empirin:
I. "Sympatisk introspektion", inkännande i enskilda fall (intensivstudium av en begränsad mängd empiri; empati som ett centralt moment)
II. Komparation av flera fall. (utvidgning av empiribasen)
- alla fakta är teoriladdade -> "verkligheten" är alltid redan tolkad!
- jfr generering av kategorier...
- erfarenhet, kultur, o s v
- data --> kategorier = kodning (s.78)
- under kodningen hänförs data till en viss kategori
- kategorin konstrueras från data
- fältanteckningar från deltagande observation
- intervjuer
ex från en hjärtkonvalescentavdelning (s. 79-81)
Teoretisk mättnad - när ytterligare analys inte längre bidrar till att upptäcka något nytt om en kategori
I. brist på inre effektivitet (efficiency) - försvaras med ett påstående om yttre effektivitet)
II. oreflekterad syn på databearbetning
- vetenskap är inte bara systematiserat sunt förnuft (s.83) G& S betonar transpiration hos forskaren före kreativitet
- var ska data insamlas härnäst?
(Grupper eller undergrupper av populationer, händelser, aktiviteter)
-> vilket teoretiskt syfte?
-> denna process av datainsamlingen är kontrollerad av den framväxande teorin
I. minimerande av skillnaderna mellan grupperna
Syfte: snabbt få fram de grundläggande kategorierna och deras egenskaper
II. maximerande av skillnaderna mellan grupperna
Syfte: utvecklar kategorier/egenskaper genom att undersöka dem i deras största möjliga vidd
Kännetecknande för båda stegen: komparation av data för att generera och vidareutveckla kategorier och deras egenskaper
Kritik: "händelserna lösgörs från den kontext av relationer vari de ingår och knyts istället till aktörernas/forskarens common sense-medvetande"
Hur skapa en teori från ett antal kategorier?
I. kontinuerligt skriva PM om de teoretiska idéer som alltid dyker upp i samband med kodningen, särskilt om samabnd med kategoriegenskaper.
II. finna den kärnkategori, det centrala begrepp, runt vilken de övriga kretsar.
III. ta fram "modeller" över hur kategorierna är relaterade till varandra
teorin - konceptuellt tät
integration av teorin
DOCK: risken att skapa trivialkunskap (ex endast omformuleringar av de empiriska iakttagelserna)
- hur CASE-verktyg används och de förändringsprocesser som är knutna till användningen
- Två företag i olika branscher
- data insamlad med hjälp av djupintervjuer
-> olika förändringsprocesser som uppstår i samband med CASE-användning identifieras
Frågeställning:
What are the critical elements that shape the organizational changes associated with the adoption and use of CASE tools?
- induktiv
- kontextuell
- processuell
- Använt CASE sedan något år tillbaka
- Livscykelverktyg
SCC - konsultfirma i softwarebranschen med 13 000 anställda. Utvecklade CASE-verktyget själv.
PCC - petrokemifirma med 320 anställda. Köpte CASE-verktyget
ostrukturerade/semistrukturerade intervjuer, dokumentationsanalys, observationer.
SCC: fem olika applikationsprojekt, fyra veckor per projekt, 119 intervjuer (ca 1- 1,5 timmar).
PCC: nio olika applikationsprojekt, fyrtio intervjuer (ca 1 timme).
Kategorier och deras interaktion med varandra: se bild s 318
Skilda erfarenheter p g a variationer i förändringsprocessen, organisatoriska kontexten samt intentioner bland signifikanta aktörer.
Koppling grundad teori - etablerade teorier (ex innovationslitteraturen).
Incremental change & radical change (se bild 332).