Artikelförfattare: Thomas kap 8

Sammanfattande student: Jessica Ödin

Detta kapitel handlar om varför, hur och vad man skall utvärdera inom interaktions teknologi. Författaren anser att utvecklingen och introduceringen av gruppvaror skulle gå bättre om de utvärderades mer systematiskt utifrån riktiga uppgifter och kontexter av samarbetande människor. Andriessen använder uttrycket "interaction technology" , interaktions teknologi, för att tala om hela det teknologiska systemet, den service och de tjänster det kan erbjuda. I detta kapitel fokuserar man på de utvärderingsaspekter som är specifika för applikationer inom interaktions teknologin.

I utvärderande forskning krävs bedömning utifrån ett antal kriterier, dessa kriterier är identiska med anledningen till varför det nya systemet är introducerat. Man kan finna tre typer av mål för utveckling av interaktions teknologi dessa är:

1. Genom att komma över plats och tid separation gör man separata miljöer mer lik enskild miljö (face to face).

2. Genom att ge mer kommunikation och samordna mekanismer förbättrar man effektiviteten av samarbetande jobb.

3. Genom att förbättra tillgängligheten av delad information kan man öka kapaciteten av ömsesidigt beroende.

Förutom dessa kriterier bör man både utvärdera "direkt" uppgiftsrelaterade kriterier och "indirekta" grupp- och organsations relaterade kriterier dessutom bör man göra en utvärderande analys av förtjänster och kostnader av interaktions teknologin.

Man ser skillnad mellan formativ- och summativutvärdering där formativ är när utvärderingen pågår under designprocessen och summativ är när man gör utvärdering av ett redan färdigt system i dens praktiska användning. Formativutvärdering koncentrerar sig på vad systemet KAN göra medan summativ ger information om HUR användarna faktiskt använder systemet. Valet av utvärderingsstrategier och tekniker beror av dessa två metoder och det bästa är om man kan använda båda två.

När man skall göra en utvärderingsstudie måste man göra vissa val dessa är:

1. Vilket undersökningsparadigm man skall ha (t.ex. positivistisk mätning, etnometodologisk mätning, "action" undersökning.

2. Vilken undersökningdesign och strategi man skall ha (t.ex. fältexperiment, arkivstudier).

3. Vilka källor och Tekniker av datainsamling man skall använda (användare, arkiv).

4. Vilka olika metoder för data analys man ska använda (t.ex. statistisk teknik).

I utvärdering av interaktions teknologi kan man se fyra undersökningstraditioner dessa är:

1. Analys av människa-dator interaktion, där man ser på hur mycket systemets gränsytan influerar mental effekt och på hur individer använder systemet.

2. Analys av kommunikationsstruktur och beteende, man analyserar hur system påverkar människors sätt att interagerar och byta information.

3. Grupp interaktions analys, av samordnade uppgifter och olika grupprocesser.

4. Analys av mediaval och mediaroll, man studerar valen mellan flera media och besluten av det valet, fokus ligger på organisationsprocesser och rollen media spelar genom att göra organisationen mer verksam eller effektiv.

Valet av undersökningsstrategi, datainsamling och analystekniker kan bero av vilken typ av undersökningsfrågor och vilka kriterier man har valt eller reliabiliteten, validiteten, sensibiliteten och tillgänglighet av metoder och tekniker som finns. Samt kostnader som relaterade till arbetsintensitet av metoder och tillgängligheten test plats, tid och efterfrågad expertis.

När man utvärderar interaktionsteknologi måste man se på de socialinteraktionerna och de hänger ihop med input element, som förändras genom interaktionsprocesser som resulterar i output och feedback. Inom dessa processer påverkas interaktionen mellan användare och verktyg, interaktionen mellan användare som medlar genom ett verktyg t.ex. gruppinteraktion och organisationskontexten som förser input och interaktions kontexter till de andra två nivåerna. Huvudfrågorna för utvärdering är: till vilken utsträckning introduktion av interaktionsteknologin påverkar input, output och processer på de tre tidigare nämnda nivåerna. Till vilken utsträckning dessa element begränsar användningen och effekterna av interaktionsteknologi och hur de kan bli sedda som kostnadsfaktorer.

Socialinteraktion kan resultera i den efterfrågade produkten, individuella belöningar och grupp duglighet, men man måste också se på interaktionen och feedbackeffekterna. Feedback effekter kan ge: bättre kvalitet eller kvantitet av produkten, individuella belöningar och viljan att jobba med andra deltagare, och påverkan på organisationsmiljön.
Kvaliteten av output påverkas av input och de individuellas uppgifter, beteende och interaktionsprocesser. Dessa interaktionsprocesser kan analyseras genom interpersonell kommunikationsprocess och den aktuella uppgiften samt de socialaprocesser som sköts genom kommunikation. Input kan vara uppgifter och mål för en person eller grupp, verktyg som stödjer interaktion, hur användarna använder verktygen och hur grupperna ser ut i struktur och kultur. Input kan ändras genom effekter och begränsningar.

Viktigt att tänka på är hur interaktions teknologin introduceras och implementeras för att den skall accepteras och bli effektiv och då är det viktigt att göra utvärdering så man ser vad som händer.