Artikelförfattare:
Thomas kap 7
Sammanfattande student:
Charlotte Sjöö
Coordination Breakdowns:
How Flexible is Collaborative Work?
Steve Easterbrook
För att skapa
en bra gruppvara hävdar Easterbrook att man bör ta tillvara på
de konflikter som uppstår under utvecklingen av en programvara. Konflikter
indikerar på att vi inte är överens och dessa oegentligheter
bör redas ut innan systemet är färdigdesignat. Författaren
pekar på två nyckelfaktorer som han anser är betydelsefulla
för att samarbete i grupp skall upprätthållas och bli så
fruktbart som möjligt:
Shared understanding-två
eller flera personer har likvärdiga förväntningar på
en situation. Med förväntningar menas hur de ser på situationen
och hur de tror att den kommer att utvecklas.
Konflikt -
Personer som interagerar med varandra och upplever en motsättning
vad det gäller mål och värderingar och som ser den andre
parten som ett potentiellt hinder för att nå sitt mål.
Easterbrook menar
att en produktiv grupp bör växla mellan dessa stadier för
att inte processen skall stagnera.
Ett annat begrepp
som artikelförfattaren tar upp, och som man kan säga är
ett förstadium till konflikt, är: breakdown, till exempel
att en person gör något som man själv inte hade förväntat
sig. Breakdowns är en indikator på att "shared understanding"
inte råder. Mekanismer som styr breakdowns är till exempel att
individers eller gruppers mentala modeller inte överensstämmer
med varandras. Författaren ger tips på tekniker för att
ta hand om breakdowns och för att provocera fram en konflikt:
-
Djävulens advokat-
rollspel för att undersöka hållbarheten i idéen.
Någon i gruppen, det kan vara en utomstående, tar på
sig rollen av provokatör (ifrågasätter m.m.).
-
Tystnad, vilseledande-
en person i gruppen provocerar avsiktligt genom att verka negativt inställd
till förslaget, tystnar, slutar nicka och instämma, för
att på så sätt få den som försvarar sin idé
att argumentera bättre eller komma med nya infallsvinklar.
-
Utöva makt-
manipulera kommunikationen, avbryta folk som argumenterar.
-
Undanhålla information-
för att främja oliktänkande så att inte processen
stagnerar.
Gester, ansiktsuttryck,
kroppshållning, gemensamma referensramar m.m. är mekanismer
som underlättar kommunikation och möjliggör shared understanding.
Tekniker som kan behövas tas till för att utveckla shared understanding
är:
-
Externa representationer
(text, diagram, teckningar)- få ner idéerna på papperet
för att åskådliggöra för andra vad man har tänkt.
-
Debattera, förhandla,
argumentera- helt enkelt kommunicera med varandra för att på
så sätt komma fram till om det finns meningsskiljaktigheter.
-
Problemstruktureringsmetoder
t.ex. Soft Systems Methodology (SSM), skapa "rich pictures" för att
tydliggöra olika individer förståelse för situationen.
E-mail till exempel
har många fördelar eftersom det är ett snabbt och enkelt
kommunikationsmedel, asynkront, mail kan arkiveras och skickas vidare m.m.
Men det finns också nackdelar. Mycket information som man får
vid ett vanligt face-to-face möte går förlorat, vid e-mail
till ex. får du ingen information om avsändarens ställning,
status, klädsel, ansiktsuttryck, med mera. Den informella tonen i
brev som e-mail inbjuder till kan ibland bli missvisande och inte passa
för situationen. Dessa nackdelar gör att vissa problem (konflikter)
uppstår när organisatoriska och kulturella normer ignoreras
( den informella tonen). Eftersom e-mail är så enkelt att skicka
till en likväl som till många, skickas det ibland alltför
flitigt, vilket resulterar i att och många mottagare får ta
emot mail som inte är relevant för dem. Humor och ironi kan missförstås
eller gå förlorat när meddelanden bara består av
text.
Ett sätt för
att avhjälpa detta problem (coping strategies) har varit att införa
tecken och
figurer för
att förmedla känslor ("smiley faces").