Artikelförfattare: Thomas kap 6

Sammanfattande student: Kaj Backman

Early Evaluation of the Organisational Implications of CSCW Systems
Peter Thomas (Eason och Olphert) kapitel 6.

Datorsystem som stödjer samarbete förändrar människornas sätt att interagera. Vissa studier visar att makten i organisationen centraliseras, andra visar decentralisering av makt. CSCW system har en kraft att förändra organisationen i något avseende. CSCW vill försöka nå samma samarbetsmöjligheter som face-to-face möten ger. CSCW är beroende av att utvecklare skall kunna förutse och planera innebörden av att implementera ett nytt system i en organisation. I designprocessens tidigare skede kan en formativ bedömning/utvärdering utföras. Bedömningstekniken kan användas när en organisation överväger om att implementera en ny typ av CSCW. I huvudsak finns 2 tekniker, där systemutvecklaren är utanför användarsammanhanget.

1. Logical-Positivist Approach
En objektiv analys utförs av de konsekvenser som ett införande av ett nytt system i en organisation kan medföra. Det som är intressant att iakttaga är b l a förändringar i organisationsstruktur-kultur, processer mm. 3 problem kan finnas:

2. The Interpretative approach
Det behövs en teknik där användare/stakeholders kan välja en form av implementation där man bedömer och kan förutsäga kommande resultat. Hermeneutic eller interpretivt sätt betonar att text kan tolkas utifrån en betydelse för människor, genom att använda deras språk, kunskapsnivå och värderingar. I det aktuella sammanhanget skapas användarscenarior för framtida datorapplikationer som sedan kan bedömas. Det är en användarcentrerad designmetod som ser både till sociala och tekniska frågor i systemet. Filosofin är att skapa ett partnerskap mellan utvecklare och användare/stakeholders.

The user Cost-Benefit Assessment Method
Liksom ovanstående tekniker skall den här metoden utveckla ett användarscenario och en process där stakeholders i en organisation kan förutse och bedöma innebörden av ett nytt system. För att lyckas med metoden måste den vara enkel, robust och stödja strukturer som gör framtiden så verklighetstrogen som möjligt. I huvudsak finns det 3 steg. Inledande organisationsanalys, beskriver användare och arbetsroller. Usage scenario, specificerar funktionalitet av det tekniska systemet på organisations-strukturen, beskrivning av mål och datastruktur. Arbetsrollsstruktur, eventuella förändringar i org. strukturen, ansvarsfrågor mm. Utvärderingsprocessen, visar effekterna, för-nackdelar och vinst-kostnader. Det visar vilka troliga "vinnare och förlorare" som finns om systemet implementeras.

Användargrupper kan använda sig av checklistor för att göra bedömning av vad systemet kan medföra för konsekvenser. Förändringar kan ses i främst i uppgiftslösandet, arbetets innehåll och förändringar i kommunikation och makt i organisationen. Via en poängsättning görs en vinst/kostnads bedömning.

Reflektioner
Det är osäkert hur användbar metoden är, går det verkligen att förutsäga och avslöja innebörden av en system implementation? Hur betydande är metoden för designprocessen? Vilken effekt har den? Det ställs stora krav på användare och stakeholders och deras kunskap kring design, har de någon grund att stå på för att göra sina omdömen och bedöma kvalitén i representationen i t e x användarscenariot?

Utvecklingsmöjligheter
Förbättra poängsättningen i vinst/kostnads bedömningen.
Utöka checklistan så den täcker fler variationer i möjliga intryck.
Användarscenariona kan utvecklas i kvalité.
Ytterliggare utvärdering av metoden, inkludera fler icke användare som t e x köpare och systempersonal.