Artikelförfattare: Thomas, kap 3

Sammanfattande student: Per Anders Wallgren

Detta kapitel vill visa på en bred bild av olika mätsätt för att få kunskap om olika former av "mediated communication" som gör att man kan förutspå kommunikationens effektivitet.

"Mediated communication", eller medlande kommunikation, uppgift är att medla konversationer mellan människor om deras arbete. Uttrycket "medlande kommunikation" har kommit till för att särskilja det från ansikte mot ansikte kommunikation.
I kapitlet förespråkar man en kvantitativ ansats. Tidigare har den kvalitativa ansatsen dominerat undersökningsområdet av kommunikationsprocesser. Författarna presenterar ett antal mätsätt som kan utföras till en låg kostnad och som går relativt snabbt och enkelt att utföra.

Common Ground refererar till delade kunskaper, antagningar och värderingar som kan finnas mellan deltagare i en konversation. Författarna menar att kommunikationen inte är lyckad och effektiv förrän konversationsdeltagarna har etablerat en viss grad av Common ground. Genom att mäta en konversations Common ground kan man exempelvis särskilja två konferenssystems användning och fördelar

Konversationens innehåll kan mätas på genom olika tekniker eller metoder. Författarna tar upp tre olika tekniker. Den första tittar på användningen av första och andra pronomen, som exempelvis "I", "We", "You". Det andra handlar om Coreferring expressions som mäter användningen av "it", "they", "he", "she" etc. Genom att mäta Coreferring expression kan man avgöra om konversationsdeltagarna har uppnått någon Common ground . Breakdowns är det tredje sättet att mäta konversationens innehåll.

Konversationens struktur kan mätas genom att studera hur ämnen behandlas, Topic mention, och genom att titta på hur långa konversationsdeltagarna uttalande är , avbrott i konversationen samt var konversationsdeltagarna tittar när de kommunicerar.

I slutdiskussionen menar författarna att ovan nämnda mätsätt ska användas i utvärderingen av olika former av medlande kommunikation. De poängterar dock att frågan om hur dessa mätningar av kommunikationsprocesser ska relatera till arbetskontexten fortfarande står kvar.

Författarna anser att det finns fem kriterium för en lyckad konversation eller interaktion.
Dessa är ; ease of communication, clarity of communication, task focus, non-verbal sensitivity samt interactivity. Genom att använda ovan nämnda mätsätt kan man mäta dessa kriterium.

Avslutningsvis menar författarna att detta kapitel argumenterar för kvantitativa mätningar av kommunikationsprocesser. Kapitlet har till uppgift att föda en vidare diskussion inom detta område. De vill genom artikeln sätta upp ett ramverk för utvärderingen av skillnaden mellan olika medlande kommunikationssätt samt identifiera potentiella kvantitativa mätsätt.