Artikelförfattare: Huges et al

Sammanfattande student: Andreas Svensson

­ Moving out from the Control Room...

Hughes et al argumenterar i artikeln för att man bör använda sig av etnografiska studier som komplement till de traditionella metoderna vid systemutveckling; särskilt då vid utveckling av CSCW-applikationer. De menar inte att etnografin kan ta de traditionella metodernas plats, men att den kan tillföra mycket till systemutvecklingen.

Det är främst två trender författarna menar talar för att etnografiska studier lämpar sig väl vid CSCW-utveckling.
(1) Anledningen till att många systemimplementationer misslyckas är att deras design inte tar tillräcklig hänsyn till arbetets sociala kontext.
(2) Nätverksteknik och distribuerade system skapar nya problem som gör att man måste analysera den sociala karaktären av arbete.

Precis som HCI tar till psykologi måste CSCW titta åt sociologi, och då speciellt etnografi. Författarna skriver att etnografins främsta styrka ligger i dess förmåga att ge en bra bild av den sociala verkligheten i en situation. Själva syftet med etnografin är ju att se aktiviteter som sociala handlingar i en socialt organiserad kontext.

För många systemutvecklare kan etnografin te sig alldeles för osystematiskt för att användas vid systemutveckling. Etnografins reslutat är alldeles för ’pratig’ och de designval en situation kräver är inte presenterade på ett tydligt sätt. Författarna menar dock att den kritik man kan ge traditionella systemutvecklingsmetoder är att de ger alldeles för stor emfas åt engineering i software engineering. Detta leder, enligt författarna, till att vissa aspekter av verkligheten inte kommer i dager.

Det finns dock vissa problem med att göra etnografiska studier vid systemutveckling.
(1) (Scale) Etnografin har tyvärr hittills fokuserats på forskning vid avgränsade områden där väldigt fokuserade interaktioner har skett mellan aktörerna. Det kan alltså bli problem när man skall använda etnografi i större skala.

(2) (Time)Etnografiska studier tar lång tid. De tidsperspektiv som faller in vid etnografi är allt för långa för att vara praktiska vid tidspressade system-utvecklingsprojekt. Vidare tar resultaten av dem lång tid att tolka.

(3) (Role)Etnografen bör kunna utföra sina studier utan att påverka studieobjekten. Detta kan bli problem då en vanlig anledning till att IT införs är att ersätta människor.

Författarna föreslår fyra olika typer av etnografiska studier lämpliga för systemutveckling.

Samtidig etnografi ­ Designen är influerad av etnografiska studier som sker samtidigt som systemutvecklingen.

Snabb etnografi ­ En liten studie görs för att ge en generell bild av kontexten för systemet. Den är lik samtidig etnografi, men är mindre fokuserad och tar inte lika lång tid att genomföra.

Utvärderande etnografi ­ Studier görs för att verifiera riktigheten i redan gjorda designval. Denna metod skulle även kunna användas för att utvärdera redan implementerade system.

Återblick på undersökningar ­ Tidigare gjorda studier undersöks i ett initialt skede av designen. Även om de flesta etnografiska studier som gjorts har fokuserats på arbete och inte systemutveckling, kan de vara informativa och nyttiga vid design av CSCW.

Författarna menar inte att etnografin är ett självändamål, utan syftet med etnografin är att visualisera den sociala verkligheten. De menar att systemdesign är arbetsdesign och att etnografins natur är sådan att den tar hänsyn till detta.