Artikelförfattare: Grudin

Sammanfattande student: Robert Berglund

Groupware and social dynamics av Jonathan Grundin, 1994.

Grundin beskriver i sin artikel "Groupware and social dynamics" framväxten av gruppvaror i organisationer från mitten på 80-talet fram till idag, läs 1994. Vidare belyser han ämnet utifrån åtta specifika problemområden som är relaterade till sociala-, politiska, och motivativa faktorer. Redan på ett tidigt stadium klargör författaren att gruppvaror så som de ser ut idag inte har lyckats etablera sig på bred front. På ett övergripande plan identifierar han ett motstånd dels i organisationens struktur och dels hos användarnas vanemässiga användande av "singel-user applications". Med den utgångspunkten kommer jag här nedan fritt att återge tidigare nämnda problemområden.

(1) Disparity in work and benefit. Varje ny förändring som väntar en organisation möts initialt med skepsis både på individ- som grupp nivå. Det är svårt, det tar tid att lära in nya arbetssätt och det kan vara svårt att direkt se fördelarna med en förändring. Därför menar Grundin att fördelarna med gruppvaror måste tydliggöras än mer än singel-user applications på alla nivåer i organisationen.

(2) Critical mass and Prisoner«s dilemma problems. Det är av väsentlig betydelse för en gruppvaras existensberättigande att den användas i hög utsträckning. Därför måste gruppvarans potential förankras hos de nyckelpersoner i organisationen som har stort inflytande på andra. Kan nyckelpersonerna på visa fördelar så kommer de andra att följa efter. Misslyckas identifieringen av nyckelpersoner är risken stor att gruppvaran aldrig får acceptans.

(3) Disruption of social processes. Gruppvarors natur gör information av olika grad mer lätt tillgänglig. Det kan medföra att auktoritesgränser suddas ut, att sociala signaler filtreras bort, faktorer som stärker individens roll och maktposition. Börjar man underminera faktorer som är starkt kopplade till individens identitet och självkänsla så blir det värmeutveckling.

(4) Exception handling. Gruppvaror saknar stöd för funktioner vilka har till uppgift att fånga handlingar som är improviserade.

(5) Unobtrusiv accesibility; Funktioner som stödjer grupprocesser används relativt lite. Ska gruppvaror nå acceptans måste de integreras med vedertagna och väl använda funktioner. Grundin menar att man måste bygga in incitament i gruppvaror som stödjer både individuellt och kollektivt användande.

(6) Difficulty of evaluation. Det är svårt att göra tester på gruppvaror eftersom grupper kännetecknas av att vara komplexa och föränderliga. Svårigheten ligger i att generalisera de fenomen man hittar och överföra dem till lämplig programvara.

(7) Failure of intuition. Att bygga in intuitiva representationer i multianvändarmiljöer är fortfarande svårt, resultaten blir ofta dåliga och kan leda till missförstånd.

(8) The adoption of process. Gruppvaran kräver en mer omsorgsfull introduktion än andra program för att den ska bli godtagen och använd i en organisation. Det här punkten hänger samman med problemområdet Critical mass and Prisoner«s dilemma problems. Någon eldsjäl i organisationen måste känna väldigt starkt för gruppvaror som fenomen och se fördelarna samt hur de ska passa in i organisationen på lämpligt sätt. När man analyserar gruppvarors funktionalitet och användningsområde bör man belysa det utifrån två perspektiv, ett grupperspektiv och ett organisationsperspektiv. De sociala-, politiska och motivativa faktorena kvarstår oavsett perspektiv, möjligen ökar graden av komplexitet ju mindre grupperna blir.