Version 020424-1950
Tid: Onsdag 2002-04-17, 13:15-15:00
(http://www.informatik.umu.se/seminarier/2002/1019042100-1019048400.mit-huset.mc413)
CONTENTS:
SEMINAR "On privacy, integrity, and freedom of
expression
1. Background
1.1 Recent PUL controversy: no explicit
conclusion/standpoint
Disciplinary informatic-approach; no amateur lawyer
Tentative central idea
vergrepp [unfair treatment, ecroachment upon a
person's rights]:
Kafka effec
1.2 My
involvement
Dissertation (1972) http://www.informatik.um.se/~kivanov/diss-avh.html
Book "Systemutveckling och rttsskerhet"
(1986)
NE (Nationalencyklopedi) "Datakvalitet"
My seminar 13 March: conceptions of information
1.3 Compare theories for "information"
(& perception, imagination, etc)
Totalizing inclusiveness (extension/intension), or
consistency?
Inclusiveness: economics, statistics, law, philosophy,
humanism
Inclusiveness: integrity, freedom, democracy,
terrorism
Inclusiveness: art/techne-phronesis,
structure-function, logic
Inclusiveness: semiotics, vritual reality,
biotechnology
DIS-systems
Design-wholes
ANT-networks
Structuration theory
Double-interacts
Philosophy in the flesh - phenomenology
2 Information, data and knowledge
2.1 Information as knowledge Å philosophy
2.2 Socratic view of relation law vs philosophy
Law: application or "paragraph-riding" or
legislation?
Cf. the case of "intelligence=IQ" vs. design
of IQ-tests
Personal case: consultation by K.Anr & J.Freese
Cf. civil disobedience vs. [nazi] obey laws and
authority
Positive vs. natural law controversy
Plato, Theaetetus 172c-d ff.
2.3 DIS-The Design of Inquiring Systems (Churchman
1971)
Logic (inclusiveness or rather, consistency)
Empiricism (konsensus, pluralism, vs. relativism)
Dialectics
(disssent and polemics) & progress/coping
3. Accuracy, precision, relevance
3.1 The idea of universalism
Kant, truth, categorical imperative, aesthetic taste
Habermas, Apel
Vs. Rorty and "triage" of peoples
3.2 Application of Hegelian-Singerian inquiring
systems
Example of "reservations" to collective
decisions
Example "right to publish others' refutations" (an links to home
page)
4. Problem
4.1 Personal
Person as empirical object
Person as subject of subjectivism of empiricism
Person as G.H. Meads "symbolic
nteractionism"
Person as analytical psychology's "persona"
Cf. juridical person and change of PIN-identity
4.2 Data or Information or knowledge
Data as empirical data on object
Data as fact nets
Data as input to dialectical worldviews and syntheses
Example of plan for graduate education
Quote from Svante Nordin book on history of quotations
(p. 141-2)
Law is also data, or capta?
4.3 Integrity and privacy
Main:
justice, right to have one opinions considered in a just way
Integrity as self-confidence and courage
Privacy as fear of being (ilegitimately) hurt
Integrity as self vs. "persona" &
individualtion process ("system")
Objective subjectivity of "know thyself",
cf. alchemy and Christian motto, vs. "subjective attitude",
"freedom of expression", "artistically free polemics"
Integrity as holiness (privatlivets "helgd")
Integrity as "candor" [British
"candour"]
Integrity as feeling: subjects "feels" or
there is a "risk" for integrity intrusion
Integrity as privilege of the state to define (police,
taxation, tribunals, health, terrorism)
Cf.
conceptual confusion of
krnkning, vergrepp. Krnkning=Icke integritet, integritetsbrott=
krnkning, krnkning av
integritetsskydded, krnkning av enkilds anseende, frtal, frolmpning
Definitions (see below)
5. Symptoms of generalized problem
5. 1 The arrogance of power?
The heading
From legan counsel on 13 Feb 2002
From legal counsel 25 Feb
From legal counsel 26 Feb
From the university president, 26 March, decision Dnr 102.573-02
The University's president in the newspaper VK 6 April
5.2 The limits of (democratic) debate and of democracy
Sverige - Frfattning (NE)
siktsfrihet (NE)
Yttrandefrihetsgrundlagen (NE):
Yttrandefrihet (NE):
Yttrandefrihetsbrott (NE):
Integritet (NE):
Integritetskrnkning (NE)
Datakvalitet (NE)
Respect
vergrepp (NE):
Informationsfrihet (NE):
Medborgerliga fri- och rttigheter (NE):
Lagprvningsrtt (NE):
Granskningsnmnden fr Radio och TV (NE): statlig
myndighet....
Offentlighetsprincipen (NE):
Allmn handling (NE)
Diskriminering (NE):
Saklig grund (NE):
Opartiskhet (NE):
Objektivitet (NE)::
Objektivitet (NE)
Frtjnst och skicklighet (NE):
Pressetik (NE)
5. 3 Freedom of the Internet
5.4 Conceptual confusion of "balances"
5.5 Personal Data Act (In Swedish: Personuppgiftslagen
PUL1998:204)
3 € Meaning of terms [Definitioner]
7€ Freedom of the press and freedom of expression
[Frhllande till tryck- och
yttrandefriheten]
8 € Public access to official documents
[Offentlighetsprincipen]
9 € Fundamental requirements for processing of
personal data [Grundlggande krav p behandling a vpersonuppgifter]
10 € When processing of personal data is permitted
[Nr behandling av personuppgifter r tillten]
13€ Prohibition against processing of sensitive
personal data [Knsliga personuppgifter]
15 €
Consent or publicising [Samtycke eller offentliggrande]
19 € Research and statistics [Forskning och statistik]
25 € Information to the registered person [Info som skall lmnas sjlvmant]
28 € Rectification [Rttelse]
5.6 The exercise of "authority"
[Mydighetsutvning]
Myndighet (NE):
Frvaltningsmyndighet (NE):
Hgskola - Organisatoriska reformer (NE):
Haikola, L. (2002). Vi kan inte blanda tv utbildingsideologier.
Myndighetsmissbruk (NE):
Why university home-pages are integrity-sensitive?
5.7 A culture-journalistical defeat [Ett
kulturjournalistiskt nederlag]
5.8 Political corruption harms research [Politisk
korruption skadar forskning]
5. 9 The decline of democracy [Demokratins frfall]
5.10 What is a news?" Mediemagasinet
5.11 Biotechnical "information"
5.12 Big Science - Death blow to Uman Genomics (VK
020410)
5.13 Big Science and undermining university's
responsibility
5.14 (Big) Science vs.(big) journalism?
5.15 "Stop signs on the web", and
"Secrets and lives"
5.16 Camera surveillance, security industry, and
docu-soaps
5.17 "Others do not understand" vs.
"Sharon-syndrome": education vs. politics
5.18 Plato on the danger of cunning and shrewd narrow
minds
The
text that follows is alternately in English and Swedish)
The seminar call
This seminar relates to, but does not presuppose, my previous seminar of March 13th on contributions of systems thinking to information technology (http://www.informatik.umu.se/seminarier/2002/1016021700-1016028000.mit-huset.mc413).
I will start from various theoretical
conceptions of data, information and knowledge, and will relate the personal
data act (in Swedish: personuppgiftslagen 1998:204) to theories of informatics
and to conceptions of political science and law, such as democracy, security
and privacy vs. participation, as suggested in my book (1986). Systemutveckling
och rttsskerhet [Systems development and rule of law], Stockholm, (esp.
pp. 40-52). As far time allows, the matter will also be related to mass media
terminology, to various definitions like person, privacy, integrity,
objectivity, neutrality, polemics, trust, etc., and to the exchange of
arguments between personnel at our department and the president of the
university seconded by the university's legal adviser who formalized the rules
limiting the use of the World Wide Web in the decision Dnr 102-573-02 dated
March 26th 2002.
The seminar will be held in Swedish unless there is some participant who only understands English, but questions can in any case be put in English.
SEMINAR REFERENCES:
Ivanov, K. (1972). Quality-control
of information: On the concept of accuracy of information in data banks and in
management information systems.: The University of Stockholm and The Royal
Institute of Technology. (Doctoral diss.,
NTIS order No. PB-219297 orders@ntis.fedworld.gov,
http://www.ntis.gov/ordernow.) Excerpts at
http://www.informatik.um.se/~kivanov/diss-avh.html
Grip, A., & Ivanov, K. (1974). De offentliga ADB-systemens inverkan p
frvaltning och samhlle [Public informations systems' effects on public
administration and society] (Res. report No. 10). Linkping University,
Dept. of Economics. (Report to the Swedish Committee on the Coordination of
Data, Ds Fi 1973:10, sect. 5.3 - 5.6.)
Grip, A., Ivanov, K., & Rnnow, H. H. (1974). ADB system och kommunikation [ADP systems
and communication]. Lund: Studentlitteratur
Ivanov, K. (1975). Ofrutsedda anvndningar av data:
En allvarlig fara fr integriteten. Administrations
Tema, (2). (Statskontoret.)
Ivanov, K. (1986). Systemutveckling
och rttsskerhet [Systems development and rule of law]. Stockholm: SAF
Anonymous. (2001). Stop signs on the web. The Internet
was supposed to be all about freedom. That is why the governments want to
regulate it. It is far from certain whether freedom, or government control ,
will win the day. The Economist,
(January 11th). (http://www.economist.com/PrinterFriendly.cfm?Story_ID=471742
accessed 10 April 2002.)
Olsson, A. R. (2001). Tal ver en dd tradition. Det
fria ordet r inte lngre fritt. Att flja opinionen har blivit viktigare n
att flja grundlagen. Moderna Tider,
(Mars), 10-12
Anonymous. (2002). Secrets and lives: How should the
needs of academic enquiry and national security be balanced? The Economist, (Mar 7th).
(http://www.economist.com/displayStory.cfm?Story_ID=1021301, cessed 10 April
2002.) (8) gren, P.-O. (2002). S tystas universitetets fria rster. Vsterbottens-Kuriren, (14 mars)
Ilshammar, L. Se sm stegens tyranni. Ny Teknik, 20 mars.
Tljedal, I.-B. (2002). Skrivelse angende regler fr utnyttjande av www vid Ume universitet.
Ume: Ume Universitet, Rektor. (Beslut 020326 Dnr 102-573-02.)
gren, P.-O. (2002). En pyrrhusseger. Vsterbottens-Kuriren, (3 april), 5
Tljedal, I.-B. (2002). PUL, gren och friheten. Vsterbottens-Kuriren, (6 april), 5
gren, P.-O. (2002). Min tolkning r vl underbyggd. Vsterbottens-Kuriren, (6 april), 5
Andersson, C. (2002). Universitetet stoppar hemsida:
Ume universitet frbjuder forskare att publicera artiklar med personuppgifter p
hgskolans hemsida. Statstjnstemannen,
(5)
Strmstedt, B. (2002) Biskopen hade rtt - men gjorde
fel [Om Caroline Krook fallet]. Expressen,
15 april, 4.
The personal data act 1998:204 can be retrieved at the following URLs:
(English) http://www.datainspektionen.se/in_english/legislation/data.shtml
(Swedish) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980204.HTM
Concerning the problem area "Internet restrictions and censorship" in the USA as reported by The Chronicle of Higher Education: http://chronicle.com/indepth/cda/. A Swedish counterpart is http://www.pul.nu.
The updated version of this seminar call can be retrieved at:
http://www.informatik.umu.se/seminarier/2002/1019042100-1019048400.mit-huset.mc413
Misunderstanding or misuse of information
The executive power [thorugh legislative's law] protects the citizen from exercise of artbitrary oppressive power by individual state employees
lagstridig handling riktad mot enskild person utfrd av ngon startkare eller mktigare. Mot privatlivets helgd: allmnnare krnkning av annans vrdighet eller rttigheter.
vs. freedom of research and of expression
Ivanov (1986,p. 59, 78) ref Wilhelm Lundstedt, Karl Olivecrona,
Alf Ross, and value-nihilism of Axel Hgerstrm). Ref. Kllstrm, S. (1991). Nihilism och mnniskovrde. In
S. Kllstrm, & E. Sellberg (Ed.), Motstrms:
Kritiken av det moderna (pp. 17-37). Stockholm: Carlssons
Politics & legislation vs. administration of law, ends vs. means, values vs. facts, data vs. use of data, might Å right (law as a means to political ends), Lutheran state Å Hegelian-Fichtean political embodiment of ethics
When you compare men who have knocked about
from their youth up in law courts and such places with others bred in
philosophical pursuits, the one set seem to have been trained as slaves, the
others as free men. [Plato. (1961). Plato: The collected dialogues.
Princeton: Princeton Univ. Press - Bllingen. Eds. Edith Hamilton &
Huntington Cairns.]
See below more quotations
Polemics (personal?)
Journalism and mass media (also academic discipline!)
Balances and "avvgningar" (cit. SAF)
Example of plan for graduate education
Quote from Design of Inquiring Systems
Integrity as only one comprehensive net
Example of plan for graduatre education
Collate previous versions?
DIS-quote (p. 151, 154): "The Subjectivity Syndrome": A certain popular type of philosophy in the United States and in Great Britain...There are also some fairly serious philosophical doctrines connected with this philosophy.. [They] imply that because I and only I alone know the inner states of my own mind, no one else can possibly supply any better evidence about my own inner states than I can...The subjectivist not only excludes direct observation by another of a subject's state of mind, but postulates a maximum accuracy on the part of the subject with respect to its own direct observations...Introduces the distinction between personal knowledge and community knowledge into the design of inquirers.
Cf. the consequent need of "balances" ["avvgningar"] between the individual and groups, or between groups, necessarily done by a liberal (Lockean) democratic central organ.
Ref. Walter Benjamin's Passagen-Werk: "Historien r freml fr en konstruktion, vars ort inte r den homogena och tomma tiden utan en av nutid uppfylld tid". Citerandet blir hr till en besvrjelse. Det revolutionra gonblicket besvrjer fram gonblick ur det frgngna som rymt aldrig frverkligade potentialer till befrielse...Mot den historiska tolkning som ddar det frflutna genom att lta det bli en lnk i ett kontinuum, en milstolpe p framstegets vg, vill Benjamin citera. Att citera r att sprnga kontinuiteten, att bryta loss ett stycke ur det ffrflutna, att lyfta upp det i ljuset just sdant det var utan frfalskande tolkningar och abstraktioner...Vi finner p detta stt....respekten fr det frflutna i dess autenticitet och bengenheten att betrakta moment ur det frflutna som levande energi eller explosiv nrvaro.
Cf. Swedish positive law , with law politically "given" or posited
Greek vs Christian conception of law. Socrates' apology
To afford to get information (data) or catch or generate information (capta)
To afford to educate oneself and to take data/capta into one's deliberations
To afford to deliberate and form own opinions
To afford to disseminate them and to have opportunity to influence others in a just way
Cit "Konstnren skall inte endast mla det han ser framfr sig utan ven vad han ser inne i sig sjlv. Om han inte ser ngot inne i sig sjlv skall han avhlla sig frn mleriet". Cf. "hans subjektiva hllning till ting som vore vrda en stringentare hllning" t.ex. yttrnadefrihet...Vad den konstnrliga fria polemik har fr syfte...[ref Tljedal, 2002]
Suggested by Ivanov, K. (2001). Maktens arrogans vid universitetet [The arrogance of power in the university]. Vsterbotten-Kuriren, (3 april), 2.
Det har kommit till min knnedom [Kafka]...Fr du inte - och under ngra som helst omstndigheter... Jag anmodar dig drfr att snarast inhmta uttryckligt samtycke till din behandling av personuppgifter alternativt ta bort dem. Jag kommer att kontrollera efterlevnaden a vad jag nu sagt om tv veckor frn dagens datum.
D det inte r godtagbart att en befattningshavare vid en myndighet under myndighetens verinseende riskerar krnka andras personliga integritet verlter jag p dig att - med undantag fr rena kllhnvisningar - vidta de tgrder som jag tidigare nmne.
Jag har inget att tillgga. Jag verlmnar frgan till berrda beslutsfattare fr erforderliga tgrder. [Kafka]
Ovillkorligen skall dock glla...att personuppgifter inte fr publiceras p myndighetsanknuten hemsida dr myndigheten i ngon form underrttats om att ngon knner sig krnkt av behandlingen eller av annat skl inte vill ha personuppgifter publicerade. Inte heller fr personuppgift publiceras - om inte samtycke inhmtas - om det rimligen kan antas att en publicering p ngot stt skulle riskera att krnka annan person...eller om ndamlet med behandlingen...faller utanfr vad som ankommer p offentlig myndighet.
...IT-lraren [X]...En tolkning som [X] sett inne i sig sjlv. P samma vis frhller det sig med ett antal andra dumheter som [X] tillskriver mig i samma artikel...Man undrar vad [X:s] kostnrligt fria polemik har fr syfte...Riksdagens avvgning mellan yttrandefrihetens [sic] och den personliga integritetens intressen....Universitetet faktiskt r en statlig myndighet och inte ett hotell fr fria fretagare i andens rike...Frst att han som anstlld adjunkt inte r en fullstndigt fri man med fullstndig fri dispositionsrtt till universitetets websidor...Vetenskapliga rapporter br kunna publiceras p universitetets websidor. Det torde sllan innebra ngon konflikt med PUL. Men lika sjlvklart r det inte att lrare som vill vara journalister br publicera journalistiskt motiverad personpolemik p just universitetets websidor. I varje fall inte mot de refererade personernas vilja... Dixi. [Cf. "journalism"]
Cf. the classical "ad-hominem" argumentation (and Marat to Robespierre)
Grundlggande regler fr rttsstaten har ocks intagits i RF. Bl.a. gller legalitetsprincipen somm innebr att all maktutvning skall vara normbunden. Vidare fastsls principen om allas likhet infr lagen och alla myndigheters plikt att iaktta saklighet och opartiskhet (RF 1:9). Domstolarnas och frvaltningsmyndigheternas sjlvstndighet nr de avgr enskilda ml och renden garanteras genom freskrifter (RF 11:2, 7) om att ingen, ej heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, fr lgga sig i den verksamheten. [Cf. universitet som domstolar ver vetenskaplig eller filosofisk sanning, eller lag mot moral och etik]. Grundlggande fri- och rttigheter intar en viktig plats i RF (2 kap). Sverige har ocks ratificerat Europeiska konventionen hrom och, sedan den 1 januari 1995 infrlivat den men nationell svensk rtt. Som uttyck fr gamla svenska traditioner finns vid sidan av RF tv srskilda grundlagar p rttighetsomrdet, tryckfrihetsfrordningen frn 1949 och yttrandefrihetsgrundlagen frn 1991.
rtt fr varje individ att fritt ge uttryck fr sina sikter. I Sverigen r varje medborgare gentemot det allmnna (dvs staten) tillfrskrad (i regeringsformen) yttrandefrihet, informationsfrihet, mtesfrihet, demonstrationsfrihet, freningsfrihet och religionsfrihet. Yttrandefriheten r nrmare reglerad i den srlskilda yttrandefrihetsgrundlagen (1994:1477) och innebr frihet att i tal, skrift elle bild eller p annat stt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, sikter och knslor. En viktig del av yttrandefriheten r tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i bl.a. ljudradion, television, filmer och videogram. Begrnsningar r bl.a. trycksfrihetsbrott (1994:1476) samt rekrnkningsbrott enligt brotssbaken. Informationsfrihet innebr frihet att inhmta och ta emot upplysningar samt i vrigt ta del av andras yttranden. Ett viktigt inslag r rtten att ta del av allmnna handlingar, vilket nrmare beskrivs i TF. Viktiga undantag finns i sekretesslagen 1980:100. Mtesfrihet innebr frihet att anordna och bevista sammankomst fr upplysning, meningsyttring eller allat liknande syfte eller fr framfrande av konstnrligt verk. Enligt ordningslagen krvs dock som huvudregel tillstnd fr att anordna sammankomster om dessa skall gan rum p offentliga platser. Med allmn sammankomst avses sammankomster som utgr demonstrationer eller som annars hlls fr verlggning eller opinionsyttring m.m.; vidare frelsningar och fredrag, sammakomster fr religionsutvning samt teater- och biografrestllningar och liknande...Vidare sgs i RF att anteckning om medborgare i allmnt register inte fr gras utan hans samtycke enbart p.g.a. hans politiska skdning. Den personliga integriteten r ocks skyddad mot registrering....Nrmare regler om undantag frn dessa principer finns bl.a. i datalagen (1973:289) [ersatt av PUL].
en srskild grundlag till skydd fr yttrandefriheten i bl.a. ljudradion, television, filmer, videogram och ljusupptatningar (frmst grammofonskivor och ljudkassetter). YGL bygger p samma principer som tryckfrihetsfrordningen: etableringsfrihet, utgivaransvar, kllskydd, censurfrbud, srskild brottskatalog och juryrttegng.
Yttrandefrihet...Begrnsning aldrig fr ...strcka sig s lngt att den utgr ett hot mot den fria asiktsbildningen. samt aldrig fr gras enbart p.g.a. politisk, religis, kulturell eller annan sdan skdning...Begrnsning endast fr ske med hnsyn till rikets skerhet, folkfrsrjningen, allmn ordning och skerhet, enskilds avseende, privatlivets helgd eller frebyggande eller beivrandet av brott....I vrigt fr begrnsningar ske endast om srskilt viktiga skl franleder det, och vid besluten skall, enligt RF, beaktas vikten av vidaste mjliga yttrandefrihet i politiska, religisa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelgnheter. I praktiken r brottsbalkens regler om frtal och frolampning de viktigaste begrnsningarna i medborgarnas yttrandefrihet, drnst de om hets mot folkgrupp och uppvigling.
missbruk av yttrandefriheten i TV- och radioprogram, film, videogram eller ljudupptagning enligt yttrandefrihetgrundlagen, som vsentligen bygger op reglerna om tryckfrihetsbrott i tryckfrihetsfrordningen. Exempel p yttrandefrihetsbrott r hets mot folkgrupp, olaga vldsskildring, frtal och frolmpning samt vissa fall av otilltet offentliggrande av hemliga uppgifter. Drtill kommer en rad brott av typen landsfrrderi och hgfrrderi.
lat. integritas, av integer orrd, hel, fullstndig, ofrvitlig, hederlig. Helgjutenhet, vilket innebr att veta sitt ml och kunna handla efter sin vertygelse och st emot ptryckningar. Rtt att f sin personliga egenart och inre sfr respekterad och att inte utsttas fr personligen strande ingrepp (personlig integritet). I regeringsformen str det att "den offentliga makten skall utvas med respekt [vrdighet, cf. English "dignity", with ref. to Immanuel Kant] fr ...den enskilda mnniskans frihet och vrdighet", medan lagar som styr hlso- och sjukvrden, socialtjnsten och omsorgerna om psykiskt utvecklingsstrda med smrre variationer anvndedr formuleringarna "respekt for sjlvbestmmande och integritet". Personlig integritet har drfr nra samband med mnniskans vrdighet. Krnkning av den personliga integriteten kan ske p fysisk vg (vld, tvng, aga) eller psykisk (frnedring, diskriminering, indoktrinering). Se ven integritetskrnkning.
juridisk term. I skadestndsrtten indelades skador tidigare i integritetskrnkningar, innefattande person- och sakskador, samt allmn frmgenhetsskada, dvs skada som drabbar en persons allmnna ekonomiska stllning. Denna anvndning av termen blev mera ovanlig efter tillkomsten av den nu gllande skadestndslagen. Numera fr ordet tankarna till personlighetsskyddet. Varje person har rtt att ha ett omrde som r skyddat mot intrng. Den som inte respekterar den personliga integriteten kan i de fall fr vilka vertrdelser av okrnkbarheten uttryckligen har kriminaliserats dmas fr brott.
mtt p gneraliteten av datas sanningshalt och ndmlsenlighet...En hgre datakvalitet hnger samman med lgre risk fr feltolkningar och missbruk av data, t.ex. vid sociala konklikter. Detta uppenbarar samband mellan data och information, mellan data och program samt mellan datakvalitet, dataskerhet, personlig integritet och konstruktivt medinflytande vid kontinuerlig utveckling och bruk av informationssystem
From Melburn D. Thurman, Nov 1st 2001, http://chronicle.com/colloquy/2001/freedom/111.htm ("Internet restrictions and censorship" at The Chronicle of Higher Education).
There are several different concepttions of the concept "respect", or possibly that "respect" is actually two or more distinct concepts which need to be differentiated by separate "names..."Negative respect" is...a major component of political correct speech..., is mostly the avoidance of negative characterization, without the assertion of positive features..."Positive" respect, on the other hand...asserts the virtue of something, usually, I think, on an least a relative scale. This scale, of course, expresses a point of view, a moral, an ethic, or some such other thing. "Negative" respect is, I would say, unscalable.
lagstridig handling riktad mot enskild person ufrd av ngon starkare eller mktigare.
skyddas i 2:a kap regeringsformen. Frihet att inhmta och ta emot upplysningar samt i vrigt ta del av andras yttranden. Den fr endast begrnsas genom lag och endast av hnsyn till rikets skerhet, folkfrsrjningen, allmn ordning och skerhet, enskilds anseende och privatlivets helgd, fr att frebygga och beivra brott eller andra srskilt viktiga skl. Den r en del av ytttrandefriheten. Enligt 1950 rs europeiska konvention innefattar den frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av myndigheter och oberoende av territoriella grnser. Begrnsningar fr ske p villkor som i sak motsvara RF:s.
Regeringsformen skiljer mellan absoluta fri-och rtthigheter och sdana som kan begrnsas, vanligen endast genom lag....Begrnsningsbara friheter r yttrande-, informations-, mtes-, demonstrations, frenings-, och religionsfriheterna. [Cf. naive cyber-anarchy]
domstolars rtt att prva om en lag verenstmmer med grundlagen eller strider mot denna och, i det senare fallet. att underlta att tillmpa lagen...Lagprvningsrtten gller inte bara domstolarna utan alla myndigheter och inte bara lagar utan alla slags freskrifter...Om det r riksdagen eller regeringen som har utfrdat freskriften, skall den likafullt tillmpas om inte felet r "uppenbart".
grundlggande princip fr svenska rttskipning och offentlig frvaltning. En bestndsdel r frhandlingsoffentligheten. Ett annat viktigt led r allmnnahandlingars offentlighet som regleras i tryckfrihetsfrordningen. Undantagen anges i sekretesslagen. Som ett led i offentlighetsprincipen anses vidare RF:s regler om yttrande- och informationsfrihet, som gller offentliga funktionrer likavl som fr vanliga medborgare. I nra samband drmed str TF:s bestmmelser om meddelarfrihet, som ger stora mjligheter att lmna information fr publicering i tidningar och andra tryckta skrifter. Motsvarande regler har fr andra massmedier infrts genom yttrandefrihetsgrundlagen. Genom dessa och andra regler garanteras ett stort mtt av ppenhet. Denna i sin tur skall frmja en fri siktsbildning som enligt RF r en av grundvalarna fr vrt samhlle.
Handling som frvaras hos en myndighet och som antingen inkommit eller upprttats dr....
srbehandling (av individer eller grupper) vilken innebr ett avsteg frn principen att lika fall skall behandlas lika.
arbetsrttllig term vars innebrd enligt olika regler bestms i domstolspraxis...uppsgning av anstllningsavtal....uppge sina skl och visa att de verkligen freligger. Sklen mste ha betydelse fr anstllningen och kan underkastas rttslig prvning som innefattar bred avvgning av parternas motstende intressen...Termen sakligt grund frekommer ocks i bl.a. 1974 rs referingsform, dr det freskrivs att vid tilltsttning av statlig tjnst avseende skall fstas endast vid sakliga grunder, ssom frtjnst och skicklighet.
krav som anses glla i princip all nyhetsfrmedling, srskilt inom s.k. public service medier. Opartiskhet [och saklighet?] ingr i kravet p objektivitet och kan specificeras som balans i nyhetsurvalet samt neutralitet i innehll och framstllning.
saklighet, opartiskhet, term som i filosofi, samhllsvetenskap och allmn debatt anvnds i ett flertal betydelser....Brister i objektivitet r det man i frsta hand intresserar sig att identifiera och motverka. Sdana brister kan karakteriseras som: 1) Sakliga fel, ensidiga urval av fakta, fell i tillmpning av vissa metoder eller logiska inkonsekvenser; 2) politiska, moraliska eller religisa intressen och vrderingar som frfattaren har eller som berrs av framstllningen; 3) dessa intressen och vrderingar gynnas av framstllningens fel eller brister. ven om objektivitet i denna mening kan vara svr att uppn kan den vara vrd att efterstrva. En objektiv framstllning i denna mening behver allts inte vara vrderingsfri eller fullstndig. Att en framstllning innehller ett enstaka sakfel innebr inte att den ndvndigtvis brister i objektivitet. Karl Popper menar att objektivitet inte r en egenskap hos enskilda forskare eller vetenskapliga arbeten, men dremot ngot som br karaterisera kunskapsskandet som kollektiv process och det vetande som denna process resulterar i. Den kritiska granskninge som r central i denna process kommer att avslja och utmnstra framstllnigar som brister i objektivitet. [Cf. Ivanov's "Quality-control of information", 1972].
som egenskap hos nyhetsmaterial i massmedier, blev aktuell i samband med nyhetsbyrernas telegramtjnster till tidningar med olika politisk bakgrund, och i samband med tillkomsten av etermediernas public service- fretag. I radionlagen och Sveriges Radios avtal med staten har objektivitetskravet uttryckts i termer av saklighet och opartiskhet, vilket i sin tur i forskning och debatt har preciserats som sanning och relevans, resp. neutralitet och balans. Mnga frsk har gjorts att mta dessa fyra aspekter. I princip frutstter detta tillgng till tv typer av oberoende data: om nyhetsrapporterna och om det som rapporteras. De frra hmtas genom innehllsanalys frn medierna. De senare r i regel svrtkomliga men kan i vissa fall ersttas av jmfrelser mellan rapporteringen om samma hndelse och skeenden i olika medier. [Cf. Ivanov's "Quality-control of information, 1972]. ven efter tillfredsstllande mtning frblir ojektiviteten i nyhetsfrmedlingen alltid en svrbedmd gradfrga, som i sista hand mste besvaras utifrn det opinions- och kulturklimat som rder i samhllet. [!]
Med frtjnst avses skandes erfarenhet av tidigare tjnstgring, i praktiken antal tjnster. Med skicklighet avses lmpligheten fr tjnsten visad genom utbildning, yrkeskunnande, prestationsfrmga o.d.
sammanfattningen av de centrala vrden som massmedierna anses bra strva efter att skydda i nyhetsfrmedling och opinionsbildning, t.ex. korrekt och allsidig nyhetsfrmedling samt enskilda mnniskors integritet. Den av Pressens samarbetsnmnd sedan 1974 utgivna "Spelregler fr press, radio, tv" r en samling av frivilliga, utomrttsliga regler fr journalistik som gemensamt antagits av Publicistklubben, Svenska Journalistfrbundet och Svenska Tidningsutgivarefreningen. I denna finns tre avsnitt med var sitt organ fr vervakning. Publicitetsreglerna behandlar frmst hut medieinnehllet skall utformas fr att i rimlig mn skydda personlig integritet. Hur de efterlevs vervakas av Pressens Opinionsnmnd. Yrkesreglerna handlar om hur journalister skall vrna om sitt yrkes integritet [cf. "universitet"] och goda namn. De vervakas av Yrkesetiska nmnden. Reglerna om redaktionell reklam syftar till att skapa en tydlig grns mellan annonser och redaktionelllt innehll. De vervakas av Pressens Textreklam-kommitt.
Anonymous. (2001). Stop signs on
the web. The Internet was supposed to be all about freedom. That is why the
governments want to regulate it. The
Economist, (January 11th)
For Michael Froomkin, a law professor at the university of Miami, what was supposed to be an anarchistic and liberating technology may in fact make the world less democratic, by forcing a huge increase in legal harmoisation. This will mostly be pursued by governments and vested interests banding together to enact multilateral treaties, which are difficult for national parliaments to strunise and change...To Internet advocacy groups the cybercrime treaty [of The Council of Europe -- a group of 41 countries which includes all 15 members of the European Union] is a document that "threatens the rights of the individual while extending the power of police authorities".
Cf. the consequent need of "balances" ["avvgningar"] between the individual and groups, or between groups, (or between interests?) necessarily done by a liberal (Lockean) democratic central organ. Cf. Ivanov 1986 (, pp. 44-45, the individual's right to secrecy vs. the public's right to knowledge; the public's right to privacy vs. the social scientist's freedom of inquiry vs. the personnel worker's right to determine fitness for employment; individens behov av skydd fr sina personliga frhllanden mot behovet av samhllsinformation; individens behov av integritetsskydd, mot individens rtt att ta del av och att rtta till uppgifter om honom som myndiheter eller fretag lagrat, mot samhllsorganens, fretags och samhllsforskares rtt att utnyttja offentlig insyn i myndigheternas register som planerings- eller beslutsunderlag) and Tljedal 2002: "...riksdagens avvgning mellan yttrandefrihetens [sic] och den personliga integritetens intressen..."
Personal data: All kinds of information that directly or indirectly may be referable to a natural person who is alive.[In Swedish. Personuppgifter: All slags information som direkt eller indirekt han hnfras till en fysisk person som r i livet.]
Controller of personal data: a person who alone or together with others decides the purpose and means of processing personal data. [Personuppgiftsansvarig: Den som ensam eller tillsammans med andra bestmmer ndamlen med och medlen fr behandlingen]
Personal data representative: A natural person, appointed by the controller of personal data, who shall independently assure that the personal data are processed in a correct and lawful manner.[Personuppgiftsombud: Den fysiska person som, efter frordnande av den personuppiftsansvarige, sjlvstndigt skall se till att personuppgifter behandlas p ett korrekt och lagligt stt.]
The provisions of sections 9-29 and 33-44 also section 45, first paragraph, and sections 47-49 shall not be applied to such processing of personal data as occurs exclusively for journalistic purposes or artistic or literary expression. [Bestmmelserna i 9-29 och 33-34 €€ samt 45 € frsta stycket och 47-49 €€ skall inte tillmpas p sdan behandling av personuppgifter som sker utestlutande fr journalistiska ndaml eller konstnrligt eller litterrt skapande.]
The provisions of this Act are not applied to the extent that they would prevent the authority from archiving or saving official documents. [Bestmmelserna i denna lag hindra inte att en myndighet artiverar och bevarar allmnna handlingar.]
9 € a-b) personal data are processed only if it is lawful and in a correct manner, and in accordance with good practice [personuppgifter behandlas bara om det r lagligt och p ett korrekt stt och i enlighet med god sed]
9 € d) personal data are not processed for any purpose that is incompatible with that for which the information is collected [personuppgifter inte behandlas fr ngot ndaml som r ofrenligt med det fr vilket uppgifternas samlades in. Det gller dock att en behandling av personuppgifter fr historiska, statistiska eller vetenskapliga ndaml inte skall anses som ofrenlig med de ndaml fr vilka uppgifterna samlades in].
if the registered person has given his/her consent or if the processing is necessary in order that d) a work task of public interest should be performed, or f) a purpose that concerns a legitimate interest of the controller of personal data or or such a third party to whom personal data is provided should be able to be satisfied, if this interesst is of greater weight than the interest of the registered person in protection against violation of personal integrity. [nr den registrerade har lmnat sitt samtycke eller om behandlingen r ndvndig fr att d) en arbetsuppgift av allmnt intresse skall kunna utfras, eller f) ett ndaml som rr ett berttigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sdan tredje man till vilken personuppgifterna lmnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse vger tyngre n den registrerades intresse av skydd mot krnkning av den personliga integriteten]
Race or ethnic origin, political opinions, religious or philosophical beliefs, membership of a trade union, concerning health or sex life.
Sensitive personal data may be processed if the registered person has given his/her explicit consent or in a clear manner publicised the information [Ksnliga personuppgifter fr behandlas, om den registrerade har lmnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller p ett tydligt stt offentliggjort uppgifterna.]
Sensitive personal data may be processed for research and statistics purposes, provided that the processing is necessary in the manner stated in section 10 € and provided the interests of society in the research or statistics project withing which the processing is included is manifestly greater than the risk of improper violation of the personal integrity of the individual that the processing may involve.
information about the processing of the data need not be provided regarding such matters as the registered person already knows of.
The controller of personal data is liable at the request of the registered person to immediately rectify, block or erase such personal data that has not been processed in accordance with this Act or regulations that have been made under the Act.
samhllsorgan med egen
maktbefogenhet inom visst omrde. I svensk offentlig rtt ett vidare begrepp n
frvaltningsmyndighet. Det inbegriper slunda ven domstolarna.
sjvlstndig organisatorisk enhet
inom den statliga eller kommunala frvaltningen... Krnan i den offenltiga
frvaltningen bestr av frvaltningsmyndigheterna. De statliga r dels
centrala, t.ex. mbetsverk som Riksskatteverket och Socialstyrelsen, dels regionala
som lnsstyrelserna, dels lokala som polismyndigheterna.
En organisatorisk reform beslts
1964. Fr den centrala ledningen av hela
hgskolan inrttades ett nytt mbetsverk, Universitetskanslermbetet, UK,
med universitetskanslern som chef....Med 1977 rs hgskolereform det centrala
mbetsverket, UK frstrktes och bytte namn till Universitets- och
hgskolembetet, UH. UH...UH upphrde 1992 och ersattes med de tre nya
myndigheterna, Verket fr hgskoleservice, kanslermbetet, samt Rdet fr
grundlggande hgskoleutbildning. r 1995 inrttades Hgskoleverket genom en
sammanslagning av Kanslersmbetet, Rdet fr grundlggande hgskoleutbildning
och ett vertagande av internationaliseringsfrgorna frn VHS. En friare
stllning har Chalmers och Hgskolan i Jnkping erhllit nr de r 1995
ombildades till stiftelser.
Universitetslraren, (4), 19.:
Grunden fr att verhuvudtaget diskutera frgan om att verklaga betyg finns i
frhllandet att betygssttning r myndighetsutvande.
Detta betyder att den formella relationen mellan hgskolan och studenten r den som rder mellan myndigheten och allmnheten.
Detta r absurt! Relationen mellan hgskolan och studenten r omdiskuterad och
framfr allt negativt bestmd. Studenten har inte en kundrelation, inte en medlemrelation,
inte en klientrelation till
hgskolan. Studentens historiskt komplexa
relation till hgskolan r heller inte en meborgarrelation. Studentens
relation till hgskolan borde utredas ordentligt och bestmmas i srskild lagstiftning. I sjlva verket
r Hgskoleverkets, i vrigt utmrkta, rapport en enda argumentsamling fr att
hgskolan skall ges en srskild rttslig stllning och inte i allt likstllas
med andra "myndigheter".
brott av tjnsteman som i
egenskap av myndighetsperson missbrukar
sin makt.
Because argumented standpoints in matters of social science (cf. Aristotelian ethical politics) actualize ethical standpoints that are difficult to discuss. Many people prefer to withdraw into a positivist submission to a supposedly neutral law. Cf. nazi-example. There may also be a naivet of "cyber-anarchy"
(VK 020315 Leif Larsson om Alcal)
[Paradox] En av dimensionerna i den s.k. Alcal affren r den klyfta som blottades mellan subjektivt orienterad kulturjournalistik och objektivt orienterad nyhetsjournalistik. [Cf. konst/art] Ref. to Anita Jekander "Kartan och verkligheten" and Bo Lindblom "Hjd ver varje misstanke" (review in VK 011018).
(DN 011117 statsvet professorer)
I stllet fr att premiera nytnkande,
kritik av existerande uppfattningar och djrv forskning av politiska och
ekonomiska maktcentra blir deras [unga forskares som arbear under oskra
frhllanden] lxa att de br "ligga
lgt" och framfr allt anpassa sig...
Anders Isaksson's new book "Den politiska adeln" on the decline of democracy. No people's demoracy but, rather, professional politicians and their "actor network". (Review in SR P1 020407 10:05)
SVT2 020411 20:30
Erich Fichtelius, chief sideologist for the objective news journalism (book "Nyhetsjournalistik"), Pelle Rssj (TV3), Sven Irving (TV4), Ulla Carlsson, doc i massmediaforskning. Cf. SVT1 22:30 "Dokument inifrn: Sveket mot de adopterade", journalists who make real "research" and critical review of researchers' research.
Swedish Radio P1 020412
Prof. Ulf Landegren (moleculr medicin Uppsala Univ.) today's No. of "Science", Svante Pbo et al. on 98,7% of inherited info mass common to...but the use of the rest...
Vnsterpartiet krav p omrstning stoppade frslag med minimal marginal...Avtalfrslaget gav fretaget ensamrtt p att f slja den information som ligger gmd i arvsmassan i medicinska blodbankens [personers] blodprover...Enligt dagens avtal skall offentliga intressen vara majoritetsgare. Ingen lkemedelsjtte vgar satsa eftersom de r rdda att konkurrenterna utnyttjar den insyn som offentligheten ger...Det offentliga gandet r en garant fr den etik som krvs nr man handskas med frivilligt lmnade prov....Beslutet gr donatorerna lugnare, det ger kontinuitet, inflytande och kontroll....Vi ville ndra skapa mjligheter att investera stora pengar i verksamheten....Beslutet r frsta spiken i den kista som transporterar all molekylrgenetisk forskning till sdra Sverige. De kan f sin insyn men det finns inte mycket att titta i.
Why not freedom of the press at the university? No responsible publisher ("ansvarig utgivare") and the brekadown of collegial and professorial control in favour of central state-controlled "strong leadership" according to business models, since the 80ies. Scientific reports Å research reports Å student reports Å student texts, in the shadow of "neo-feudalism". The department and faculty (vs. "research centers" or "projects") are a hotel for service and platform for residual prestige for external consultancy or fund-raising, and for recruitment of workforce among students.
The problem is not the publication but, rather, the spreading (who can afford to spread or pay legal advisors or pay fines: Berlusconi , Bertelsmann or Murdoch in "own" mass media and networks? And who can afford to inform himself (capta, vs. data) by means of e.g. own computer access, and who can afford to refute and to spread refutation? Cf. right to get refutation [genmle] published. It could be implemented also for universities' home pages, instead of sheer censorship.
References in the seminar call
Big costs, big business, big dangers (terrorism)
Kamera vervakning (STV2 020410 22:10 "Debatt" program")
Anonymous. (2001). Security technology. Watching you. What security technology can -- and cannot -- do about terrorism. The Economist, (September 22nd), 76-77. (See also in same issue on p. 51: "Surveillance technology: Uncle Sam and the watching eye. Will terrorism change Americans' minds about surveillance technology?".)The paradox of "Big brother" and "Brother"
Cf. Expressen, Aftonbladet or Svenska Dagbladet 020326 or 020402
Pages 599, 608-609, 612, 731, 838, 845-846, 880, 1284, 1307, 1388, 1422, 1463-1464, 1424, 1573, 1586-1589, 1592-1593, 1598 (and, less relevantly, on integrity itsel, p. 1485)
(Rep 495) The very qualities that make up the philosophical mind do, in fac, become, when the environment and nurture are bad, the cause of backsliding, and the so called goods -- riches and all such instrumentalities...Such, and so great as regards the noblest pursuit, is the destruction and corruption of the most excellent nature. And it is from men of this type that those spring who do the greatest harm to communities and individuals, and the greatest good when the stream chances to be turned into that channel, but a small nature never does anything great to a man or a city. Those, then, to whom she properly belongs, thus falling away and leaving philosophy forlorn and unwed, themselves live an unreal and alien life, while other unworthy wooers rush in and defile her as an orphan bereft of her kin, and attach to her such reproaches as you say her revilers taunt her with, declaring that some of her consorts are of no account, and the many accountable for many evils.
(Theaet 175) On the other hand, when the philosopher drags the other upward to a height at which he may consent to drop the question, "What injustice have I done to you or you to me?", and to think of justice and injustice in themselves, what each is, and how they differ from one another and from anything else,...and think about the meaning of kingship and the whole question of human happiness and misery, what their nature is, and how humanity can gain the one and escape the other -- in all this field, when the small shrewd, legal mind has to render account....now it is he who is dizzy from hanging at such an accustomed height and looking down from mid-air. Lost and dismayed and stammering, he will be laughed at, not by maidservants or the uneducated -- they will not see what is happening -- but by everyone whose breeding has been the antithesis of the svales's.
(Laws 819) I am still more alarmed by students who have actually taken up theses sciences, but taken them up in the wrong way. Complete unacquaintance with a subject is never a dangerous or formidable obstacle, not is it the worst of evils; much graver harm is done by wide acquaintance with a subject and extensive learning in it, when they are conjoined with bad training.
(Laws 863) The legislator will do well to make two kinds of it, ignorance pure and simple, which he will regard as a cause of venial offences, and the more complicated condition in which a man's folly means that he is suffering not from ignorance alone, but also from a conceit of his own wisdom, and supposes himself to know all about matters of this he knows nothing whatsoever. When such ignorance is accompanied by exceptional capacity or power the lawgiver will regard the combination as a source of grave and monstrous crime.